Är växtblindhet ett hot?
Resultatet av vår undersökning ”Har vi blivit växtblinda” visar på kunskapsbrist men också stor efterfrågan på mer kunskap. Vid lanseringen av undersökningen bjöd Pollinera Sverige in till en samverkansmöte kallat ’Odla kunskap’ där en rad engagerade personer, föreningar och organisationer deltog.
Syftet med undersökningen var att få en lägesbild. Vi ställde frågor om vilda växter som pollinerande insekter och andra arter är beroende av – allt från träd och buskar till vilda blommor och örter. Läs mer om undersökningen
Röster om kunskapsläget:
LISEN SUNDGREN, herbalist, skogsterapiguide och författare:
”I trettio år nu har jag missionerat om värdet av vilda växter. De kan lära oss allt om överlevnad och anpassning. Se bara på den uthålliga maskrosen, en jätteviktig växt där vi kan använda både roten, bladen och blomman.”
HANNA THOSTEMAN, forskare inom pollinering på SLU.:
”Ska vi rädda bina måste vi rädda växterna. Och tvärtom. De pollinerande insekterna är viktiga för växterna och jag är orolig att allmänheten inte förstår kopplingen mellan dem.”
ERIK HANSSON, journalist som driver Natursidan och Rikare Trädgård:
”Det är sorgligt att vi inte bättre känner till den natur vi är beroende av. Jag tror att vi naturnördar behöver bli bättre på att föra ut vår kunskap. Mer oblyga!”
SIMON LUNDIN, Simon Lundin, naturvårdare på Naturum Stenshuvud:
”Vårt naturarv skulle behöva bli lika värdesatt som kulturen. Minst lika viktigt som Kulturkanon är en Naturkanon. Vi som arbetar här i Nationalparken på Stenshuvud märker att artkunskapen har minskat hos gemene man.”
SOFIA CELE, forskare i kulturgeografi på Uppsala universitet:
”Det är vårt samhällsansvar att se till att det blir möten mellan barn och natur. Jag undersöker i mitt arbete hur vi bygger idag. Ofta med extrem täthet som ger liten möjlighet att röra sig själv i utemiljön.”
EMIL V NILSSON, biolog, pedagog och författare:
”Det är som ett Moment 22 att när medborgarnas kunskaper är som sämst, då är artkrisen som störst. Man kan fundera över om det är tillfälligheter eller orsak och verkan.”
INGER EKREM, ordförande Fritidsodlingens Riksorganisation:
”Jag skojar inte när jag säger att det finns de som inte vet skillnaden på gran och björk. Nu måste vi ringa i alla alarmklockor och lyfta fram den ökande växtblindheten, det borde stå på förstasidan på varenda tidning att vi är illa ute.”
OLA JENNERSTEN, biolog, författare och fotograf:
”Vi är artdöva och växtblinda generellt idag. Det är inget gott tecken att vi knappt hörde orden ’biologisk mångfald’ under debatterna förra valrörelsen. Det hörs inte mycket nu heller.”
JENNY HENRIKSSON, rådgivare på Jordbruksverket:
”Det som driver mig i mitt arbete är att sprida kunskap om den biologiska mångfalden. Jag ser ett växande intresse inom de gröna näringarna, många lantbrukare vill bidra och göra insatser.”
JESSICA SUNNEBO, omställningsinspiratör på Edenhill:
Jag försöker lära mig om växterna på den plats där jag befinner mig, på samma vis som när vi efterhand lär känna människor.”
—-
* Växtblindhet är en informell benämning för en kognitiv bias eller fördom som avser en mänsklig tendens att ignorera växtlighet. Detta inkluderar att inte uppmärksamma växtlighet i omgivningen samt att inte erkänna växtlighetens betydelse för biosfären och mänsklig verksamhet.
Undersökning om växtblindhet
Undersökningen som Pollinera Sverige gjorde sommaren 2025 tillsammans med SIFO/ Kantar visar att ett stort antal svenskar lider av växtblindhet*. Många tillfrågade är oroade över minskad biologisk mångfald och frågar efter mer kunskap om växter och deras betydelse för ekosystemet. Läs mer här
0