Pollinera Sveriges utomhusutställning SURR exponerades i maj 2021 både i Kungsträdgården, Stockholm och på Kiviks Musteri på Österlen.
SURR i äppellunden på Kiviks musteri.
Syftet med utställningen är att visa att pollinatörerna är många. Både humlor, vildbin, fjärilar, skalbaggar, honungsbin och flugor hjälper till med pollineringen. – Vi är beroende av dem alla för pollinering vår mat och den vilda naturen. Därför måste vi se till att de har mat och husrum nog för att kunna överleva och trivas, säger Lotta Fabricius Kristiansen på Pollinera Sverige.
Fotografen Lena Granefelts bilder till SURR med porträtt av olika pollinatörer hade i maj också en uppskattad utställning i Kungsträdgården i Stockholm. Lena är sedan många år engagerad i att skapa bilder med utgångspunkt i natur, växtkraft och biologisk mångfald, bland annat den hyllade boken och utställningen Flora Supersum.
Bakom SURR!: Foto: Lena Granefelt Art direction: Anna Lind Lewin Faktakälla och research pollinatörer: Niklas Johansson på Artdatabanken och Lotta Fabricius Kristiansen Textbearbetning: Anna Lind Lewin Print och repro: SLG, Danderyd Produktion: Pollinera Sverige
PIONJÄRPROJEKT PÅ ÖSTERLEN: Stenshuvuds nationalpark och Kiviks Musteri – som är nära grannar – slog sig våren 2021 samman för att öka den biologiska mångfalden i sin närmiljö. Initiativet till projektet har tagits av Pollinera Sverige.
– Området vi befinner oss i är unikt på många sätt. Vi vill tillsammans arbeta för att bevara artrikedom och mångfald och speciellt fokusera på att skapa gynnsamma förhållanden för alla bin, humlor och andra nyttodjur i vårt område, berättar Jan Flemming Jensen som är odlingschef på Kiviks musteri.
I nationalparken och på naturum satsar man under kommande säsong stort på att sprida kunskap om vilda bin och deras behov av föda och bostäder. – Genom att Kiviks Musteri med sin äppelodling och musteri är ett besöksmål i direkt anslutning till nationalparken kan vi tillsammans bidra till att besökare får kunskap om både odlad och vild natur. Många besökare här i området vandrar mellan våra enheter, berättar Simon Lundin, biolog och guide på naturum Stenshuvud.
Aktörerna har tre gemensamma mål: att bygga upp ett långsiktigt lokalt samarbete för mångfald, skapa plats för forskning, testodlingar och miljöfrämjande insatser, samt att inspirera och sprida kunskap till allmänheten. I detta ingår försöksprojekt tillsammans med Sveriges Lantbruksuniversitet i Alnarp och Uppsala och olika samarbeten med forskare vid Lunds universitet. Samarbete sker också med EU-projektet Beespoke, som ska förbättra förutsättningarna för vilda pollinatörer genom insådd av lokala blommande växter. Även Naturskolan Österlen kommer att vara engagerade i projektet.
På naturum Stenshuvud satsar man på boplatser för pollinatörer under våren och på Kiviks Musteri påbörjas anläggningen av en mångfaldsträdgård i odlingarna. – Här ska vi inspirera besökare och visa hur man med enkla medel kan bidra till större mångfald i sin egen trädgård eller odlingsyta, berättar Jan Flemming Jensen.
Blommande växter hela sommarsäsongen är till exempel avgörande för bin och humlor. – I våra odlingar har vi sedan länge samarbete med SLU i Alnarp och det pågår försök att så in olika växter för att undersöka hur öka andelen nyttodjur kan öka, berättar Jan Flemming Jensen.
Pollinera Sverige är en plattform för utveckling, samverkan, kunskapsspridning som startades 2017 av Anna Lind Lewin och Lotta Fabricius Kristiansen. Genom samarbete bygger vi ett starkt nätverk där olika aktörer kan dra nytta av varandras arbete och kanaler. Projektet får bland annat stöd från Jordbruksverket.
Pollineringsveckan 2021 hålls i hela landet mellan 15–23 maj.
Under en workshop 1 december 2017 lades den första grunden till nätverket Pollinera Sverige som ska lyfta den livsviktiga pollineringsfrågan. Forskare och experter från Sveriges universitet och företrädare för miljöorganisationer, parker och trädgårdar, biodlare, koloniträdgårdsföreningar samt bönder och odlare var eniga om att dela och sprida kunskaper om hur vi kan gynna pollinatörerna.
Workshopen gav gott resultat och man enades om att bygga vidare på samarbetet internt mellan parterna och även att satsa på utåtriktade kampanjer mot allmänheten.
– Bara att dela sina pågående projekt tillför oerhört mycket. I den här gruppen ska vi samla alla resurser som finns från avancerad forskning till skolmaterial för barn och hjälpas åt att sprida det, säger biodlaren Lotta Fabricius Kristiansen, som tagit initiativet till nätverket tillsammans med kommunikatören Anna Lind Lewin.
– Efter att vi under fyra år arbetat med att lyfta den svenska binäringen i föreningen Svenska Bin har vi sett behovet av att informera om alla pollinatörer, även vilda bin som solitärbin och humlor. Dessa arter far ännu mer illa på platser där det odlas få grödor, i natur med minskad biologisk mångfald eller av pesticider än vad våra honungsbin gör, säger Anna Lind Lewin.
– Pollinatörerna behöver samma sak som vi – mat och boplatser.
—————————— Exempel på projekt:
Odling i Balans driver Samzon tillsammans med svenska bönder.
Jordbruksverket driver projekt som till exempel Mångfald på Slätten för att öka intresset för hur man kan gynna den biologiska mångfalden i slättbygdsområden i Sverige.
Bee Urban driver Blommor för Bin i samarbete medWWF.
Svenskt Sigillkommer med en certifiering med blommande kantzoner.
Naturskyddsföreningen driver projektet Tack för maten, bina! för skolan där grundskollärare erbjuds film, faktablad och skolövningar om bin och pollinering och filmen Bina, naturens trädgårdsmästare av dokumentärfilmaren Tina-Marie Qwiberg.
Biodlingsföretagarna samlar runt 400 biodlingsföretag och driver pollineringssamarbeten med bönder och odlare runt om i Sverige.
Centrum för miljö- och klimatforskning och Biologiska institutionen vid Lunds universitet studerar och utvärderar effekten av landskap i kombination med olika faktorer som kan påverka pollinering av vilda pollinatörer och honungsbin.
—————————— Deltagare på nätverksträffen:
Artur Larsson, ekolog Artdatabanken, Sveriges Lantbruksuniversitet SLU
Varje år sätts nästan 5 miljoner bin i arbete på Kiviks Musteri. De levererar en viktig ekosystemtjänst när de pollinerar fruktodlingarna nedanför naturreservatet Stenshuvud på Österlen och på Solnäs Gård utanför Lund.
– Ju fler gånger en pollinatör besöker en blomma desto bättre utvecklas äpplet, berättar Jan Jensen, odlingsansvarig på Kiviks Musteri.
Det är biodlarna Martin Svensson och Johan Falk som flyttar ut sina bisamhällen till fruktodlingarna.
– Jag sitter på helspänn och väntar på blomningen, det gäller att pricka in helt rätt tidpunkt, berättar Martin.
Jan Jensen berättar hur han tillsammans med biodlarna planerar för att bina ska landa på rätt plats.
– Honungsbin gillar inte när det blåser och inte när det är skuggigt, så vi planterar lähäckar och väljer soliga platser där de kan fokusera på att samla nektar från fruktträden.
Viktigt att gynna alla pollinatörer
Förutom bisamhällena som hyrs in så satsar Kiviks Musteri sedan några år på att skapa en miljö i odlingarna som kan ge boplatser och mat också till fler vilda pollinatörer.
– Vi lämnar lite fällda lövträd och högar med ris som kan ge livsutrymme år olika insekter. Städar man för mycket i en trädgård eller odling försvinner mångfalden som vi har nytta av. Humlor bor gärna i hålor i jorden och många solitärbin tycker om att bo i håligheter i träd och stubbar, säger Jan.
Jan Jensen menar att det handlar om att hålla systemet i balans.
– Nu vill vi skapa det som kallas nyckeldjursbanker, platser där många olika arter kan trivas. Alla djur har en uppgift. Tvestjärtar tar till exempel hand om löss.
Sedan en tid har man också börjat ”släppa upp gräset” i samarbete med forskare på Alnarp.
– Genom att lämna varannan rad mellan fruktträden oklippt och så in olika blommor blir det mer för bin att hämta mat ifrån. Vi använder också outnyttjade ytor som ligger i träda eller väntar på att bli nya odlingar till att så växter som olika insekter gynnas av. Vi har bland annat satsat på rödklöver, fibblor och käringtand som självsår sig år från år.
SURR i äppellunden på Kiviks musteri.
