Odling

Ladda hem vår växtguide

Tänk på att pollinatörerna behöver kunna hitta växter som blommar från tidig vår till sen höst.
I Pollinera Sveriges växtguide kan du kolla upp när olika träd, buskar, lökväxter, perenner och örter blommar och ger mat till pollinerande insekter.
Ladda hem växtguiden gratis!

Blomningstiderna är ungefärliga och varierar beroende på var i landet man odlar och hur säsongen utvecklar sig.
Växtguiden är framtagen i samarbete med Artdatabanken och växtnamnen följer namnsättningen i Svensk Kulturväxtdatabas, skud.info.

Mata bina – så gör du en fröbomb

Matbristen är ett stort problem för bina. Här kommer ett tips ur boken Gerillaslöjd aom hur du enkelt gör en fröbomb som blir en blomsterbuffé för hungriga bin.
Samla dina vänner och fröbomba – ett roligt och enkelt sätt att fira Pollineringsveckan i maj!
Recept ur boken Gerillaslöjd av Frida Arnqvist Engström och fotografen Anders Engström.

Du behöver:
till 10 fröbomber

½ dl blandade fröer från vilda blommor
2 dl torkad kompost eller näringsrik jord
3 dl lera

Gör så här:
Blanda dina fröer med komposten eller jorden, tillsätt leran och knåda ihop. Finmald och silad lera används med fördel, men lite grövre i klump fungerar också. Häll på en aning vatten medan du rör om. Rulla i handflatan till bollar ungefär i golfbollsstorlek. Låt bollarna torka i solen något så att de håller ihop.

Ta med dig bollarna ut, ett tips om du vill förvara dem separat är att använda en tom äggkartong. Placera ut bollarna där det finns jord och där du tycker att det saknas blommande växter, men var noga med att inte kasta på privat mark eller mark som ska brukas. Välj gärna industritomter, refuger eller oanvända mellanrum i samhället. Låt regnet och solen göra resten.

gerillaslojd.se

Malmös gröna tak förebild

Annika Kruuse har lett arbetet med projektet BiodiverCity i Malmö där man nu är ledande på området gröna tak.
Hon är glad att att en humledrottning valt att bygga övervintrings-bo på ett grönt tak mitt i Malmös mest nybyggda stadsdel, Västra Hamnen.

– Det enastående är att på dom gröna tak som vi har byggt här för att gynna biologisk mångfald har det flyttat in en stenhumla och byggt bo, säger Annika Kruuse, ledare för Malmös projekt BiodiverCity.

Vad gör humlan för nytta här?
– Den hjälper oss att pollinera en massa grödor och växter, den gör så att vi får skörd helt enkelt.

Att en humla vill slå sig ned i Västra Hamnen, vad tyder det på?
– Det är liksom högsta betyg på den biotop som vi har skapat här, att den fungerar som vi har tänkt, att en vild varelse verkligen vill slå sig ner här och bygga bo, säger Annika Kruuse.

Det som skiljer Malmös gröna tak från andra städer är att man bygger med mycket djupare jord, och därför får en rikligare växtlighet. I Malmö finns 20 sådana tak, varav hälften i Västra Hamnen.
– Det vanligaste är att man anlägger en ganska torr naturtyp. Det är en torr äng på det taket där humlan har byggt bo. Då är det torrängsväxter, som käringtand och ängsvädd och prästkragar och vad du kan tänka dig, säger Annika Kruuse.
– Men man kan också, som vi har provat här som första gången i Skandinavien vågar jag nog säga, anlägga ett våtmarkstak, där man har ständigt vatten på taket och våtmarksväxter. Det kräver en riktigt djärv byggherre, säger Annika Kruuse.

Det var också i Västra Hamnen som idén med gröna tak lanserades vid bostadsutställningen 2001. Sedan dess har Malmö varit ledande på området, säger Annika Kruuse, hennes vision ser ut så här:
– Ja, jag hoppas att en tredjedel av alla Malmös tak skulle kunna vara sådana här biotoptak, säger Annika Kruuse.

När då?
– Jag upplever att det här med de gröna städerna har blivit en väldigt het fråga de senaste åren, och nu har regeringen utlovat en massa nya pengar också, det gör ju att det blir lite mer realistiskt. Så säg om 20 år, säger Annika Kruuse.

Källa sr.se
lyssna på inslaget här:
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6773985

Riklig pollinering ger bättre jordgubbsskörd

Pollineringen har större betydelse för jordgubbars tillväxt än vad man tidigare trott. En riklig pollinering ger bättre jordgubbsskörd med jordgubbar som växer snabbare och väger mer. Det visar en nyligen publicerad studie från Lunds universitet.

Tre av fyra odlade grödor vi äter är pollinerade av insekter som bin, fjärilar och blomflugor. Minskad förekomst av pollinerande insekter kan påverka både mängden och kvaliteten på de odlade grödorna. Jordgubbar är ett av många livsmedel som är beroende av pollinerande insekter. En studie från Lunds universitet publicerad i november 2017visar att pollineringen har större betydelsen för jordgubbars tillväxt än vad man tidigare trott. Välpollinerade jordgubbar växer snabbare och väger mer än jordgubbar som inte är lika välpollinerade.

– Jordgubbsplantor vars blommor får besök av många och olika typer av pollinerande insekter får jordgubbar som växer bättre än de som endast pollinerats av ett fåtal eller av liknande insekter. En rik biologisk mångfald, med många olika pollinerande insekter, kan därför gynna jordgubbsodling och odling av andra insektspollinerade grödor, säger Lina Herbertsson, doktorand vid Naturvetenskapliga fakulteten på Lunds universitet.

I studien undersökte forskarna också om riklig förekomst av rapspollen störde pollineringen av jordgubbar. Raps är en gröda som producerar väldigt mycket pollen. Eftersom raps och jordgubbsplantor blommar samtidigt, och pollineras av ungefär samma insekter, kan rapspollen spridas till närliggande jordgubbsodlingar.

– Vi undersökte om inblandning av rapspollen påverkade jordgubbarnas storlek och mognadstid, men hittade inga bevis för det, berättar Lina Herbertsson.

Den aktuella studien är skriven av flera forskare vid Centrum för miljö och klimatforskning samt Biologiska institutionen, Lunds universitet. Studien är nyligen publicerad i Journal of Pollination Ecology.

Lina Herbertsson disputerade den 17 november 2017 med avhandlingen Pollinators and Insect-Pollination in Changing European Landscapes.

text Hanna Holm på Lunds Universitet

Källa: http://www.lu.se/article/riklig-pollinering-ger-battre-jordgubbsskord

Jan Jensen Kiviks musteri foto Lind Lewin

Utan bin inga äpplen

Varje år sätts nästan 5 miljoner bin i arbete på Kiviks Musteri. De levererar en viktig ekosystemtjänst när de pollinerar fruktodlingarna nedanför naturreservatet Stenshuvud på Österlen och på Solnäs Gård utanför Lund.
– Ju fler gånger en pollinatör besöker en blomma desto bättre utvecklas äpplet, berättar Jan Jensen, odlingsansvarig på Kiviks Musteri.

Det är biodlarna Martin Svensson och Johan Falk som flyttar ut sina bisamhällen till fruktodlingarna.
– Jag sitter på helspänn och väntar på blomningen, det gäller att pricka in helt rätt tidpunkt, berättar Martin.
Jan Jensen berättar hur han tillsammans med biodlarna planerar för att bina ska landa på rätt plats.
– Honungsbin gillar inte när det blåser och inte när det är skuggigt, så vi planterar lähäckar och väljer soliga platser där de kan fokusera på att samla nektar från fruktträden.

Viktigt att gynna alla pollinatörer
Förutom bisamhällena som hyrs in så satsar Kiviks Musteri sedan några år på att skapa en miljö i odlingarna som kan ge boplatser och mat också till fler vilda pollinatörer.
– Vi lämnar lite fällda lövträd och högar med ris som kan ge livsutrymme år olika insekter. Städar man för mycket i en trädgård eller odling försvinner mångfalden som vi har nytta av. Humlor bor gärna i hålor i jorden och många solitärbin tycker om att bo i håligheter i träd och stubbar, säger Jan.

Jan Jensen menar att det handlar om att hålla systemet i balans.
– Nu vill vi skapa det som kallas nyckeldjursbanker, platser där många olika arter kan trivas. Alla djur har en uppgift. Tvestjärtar tar till exempel hand om löss.

Sedan en tid har man också börjat ”släppa upp gräset” i samarbete med forskare på Alnarp.
– Genom att lämna varannan rad mellan fruktträden oklippt och så in olika blommor blir det mer för bin att hämta mat ifrån. Vi använder också outnyttjade ytor som ligger i träda eller väntar på att bli nya odlingar till att så växter som olika insekter gynnas av. Vi har bland annat satsat på rödklöver, fibblor och käringtand som självsår sig år från år.

Källa: svenskabin.se/press

Forskare efterlyser tydligare villkor

Det behövs tydligare villkor för de ekologiska fokusarealerna. Då skulle fältkanter och trädor i slättbygden i större utsträckning kunna bidra till ekosystemtjänster, exempelvis i form av naturlig skadedjursbekämpning och pollinering. Det visar en ny rapport från Centrum för miljö- och klimatforskning vid Lunds universitet. Rapporten har skrivits på uppdrag av Naturvårdsverket.

Ekologiska fokusarealer är markområden som ska bidra till att förbättra biologisk mångfald. Som regelverket kring ekologiska fokusarealer nu tillämpas i Sverige ger de dock endast en liten miljöeffekt. Det beror på en kombination av ett olyckligt urval av åtgärder och alltför låga skötselkrav. Det framgår av en färsk rapport skriven av miljöforskare vid Lunds universitet.

– För att uppnå en bra miljöeffekt behöver regelverket kring ekologiska fokusarealer förändras. Framförallt bör utbudet av valbara fokusarealer begränsas till de mest effektiva åtgärderna och det bör finnas tydliga skötselkrav som gynnar mångfald, säger Juliana Dänhardt, en av författarna till rapporten.

I rapporten framgår att man kan gynna pollinering och biologisk skadedjursbekämpning genom att valbara fokusarealer begränsas till trädor och obrukade fältkanter, med skötselkravet att så in blommande växter.

– Fokusarealer med insådda blommor bör placeras intill grödor som behöver pollinering och som gynnas av biologisk skadedjursbekämpning. Det gör framförallt nytta i slättbygden, med intensiv odling av grödor som raps och spannmål, säger Juliana Dänhardt.

– Genom rådgivning kan enskilda lantbrukares insatser samordnas, så att naturmiljöer i odlingslandskapet knyts samman på ett bra sätt. Det finns goda exempel från England på hur sådan rådgivning kan bedrivas, berättar Lovisa Nilsson, ytterligare en författare till rapporten.

Ekosystemtjänster är alla de produkter och tjänster som naturens ekosystem ger oss människor och som bidrar till vår välfärd och livskvalitet. Pollinering, naturlig vattenreglering och naturupplevelser är några exempel på ekosystemtjänster.

Rapporten är skriven av forskare vid Centrum för miljö- och klimatforskning, kopplat till Naturvetenskapliga fakulteten på Lunds universitet. Rapporten bygger på ekologisk och ekonomisk modellering samt intervjuer med lantbrukare och tjänstemän i Sverige, Nederländerna och England. Rapporten ingår i CAP:s miljöeffekter, ett gemensamt regeringsuppdrag till bland annat Naturvårdsverket och Jordbruksverket. Uppdraget syftar till att följa jordbrukspolitikens effekter på miljön. Den aktuella rapporten är skriven på uppdrag av Naturvårdsverket.

Länk till rapporten.

text: Hanna Holm

Källa: http://www.lu.se/article/forskare-efterlyser-tydligare-skotselkrav-i-odlingslandskapet

Blommor för bin bjuder in bönder

Målet med projektet Blommor för Bin är att etablera så kallad bifodergröda på 1 000 hektar icke produktiv åkermark innan 2020 i ett samarbete med lantbrukare i framför allt södra Sverige. Bifodergrödan ska främst erbjuda humlor och andra vilda bin pollen och nektar men fler organismgrupper gynnas av åtgärden, såsom fjärilar och fåglar.

Lantbrukare sökes
Bee Urban söker lantbrukare som vill delta i projektet genom att etablera en vallbaljväxtblandning i åkermark. Ersättningen för både etablering och årlig skötsel av grödan är generös och mervärdena många. Främst är de intresserade av gårdar i slätt- och mellanbygd i södra Sverige samt åkerarealer i nära anslutning till områden där många människor rör sig, såsom tätortsnära miljöer.

Faddrar sökes
Genom att betala 200 kronor kan man hjälpa Bee Urban och lantbrukarna att skapa 200 kvadratmeter blomrika miljöer som ger mat till bevingade vänner. Exempel på blommor är rödklöver, honungsört, käringtand och gul sötväppling. Sorterna är valda för att grödan ska kunna erbjuda föda åt vilda bin under största möjliga del av deras flygsäsong under vår och sommar.

Kontakta Tobias Nilsson, tobias@beeurban.se

Projektet stöds av WWF
Läs mer om Blommor för bin

Källa: beeurban.se

Värdering av ekosystemtjänster

”Varken det ekologiska jordbrukets eller andra produktionssystems produktion av ekosystemtjänster och andra kollektiva nyttor belönas i dagens certifieringssystem, eller i landsbygdsprogrammets ersättningar till åtgärder för att uppfylla Sveriges miljömål. En orsak är att det är så svårt att kvantifiera jordbrukets bidrag till bördiga jordar, vackra landskap och rika livsmiljöer för vilda växter och djur.”

Forskarna i projektet “Tjänster och gentjänster – hur kan ekosystemtjänster inkluderas i jordbruksföretagens hållbarhetsarbete?” (finansierat av Stiftelsen Lantbruksforskning) ville därför, tillsammans med organisationer och företag och med lantbrukare med köttproduktion, undersöka metoder för att kvantifiera jordbrukets viktigaste ekosystemtjänster.

Resultaten från forskningsprojektet visade att de metoder som nu finns för att sortera och beskriva ekosystemtjänster i olika grupper (försörjande, reglerande, stödjande och kulturella) på det stora hela fungerar bra för praktikerna. Med fortsatt kunskapsuppbyggnad för att beskriva många livsnödvändiga nyttigheter som jordbruk och landsbygd bidrar med i samhället finns möjligheter att i framtiden utveckla metoder för att värdera och inkludera ekosystemtjänster.

Källa: Stiftelsen Lantbruksforskning
http://www.lantbruksforskning.se/aktuellt/nyheter/lantbrukets-ekosystemtjanster-kartlagda/

Vi behöver lära mer om binas betydelse för maten

Att närmare 75 procent av alla livsmedelsgrödor i världen är helt eller delvis beroende av pollinatörer vet bara 33 procent av den svenska allmänheten. Åtta av tio vet att bin och humlor pollinerar men att skalbaggar också hjälper till vet bara 7 procent. Det visar en undersökning som Konsumentföreningen Stockholm (KfS) genomförde våren 2016 med hjälp av Novus.

På grund av ett dysfunktionellt jordbrukssystem har antalet vilda pollinatörer i världen minskat under senare år. Lokalt kan så mycket som 40 procent av insekterna vara hotade. Faktorer som påverkar är förlust av biologisk mångfald, ett ensidigt jordbrukslandskap med få blommande grödor och därmed mindre mat till insekterna, färre stenrösen och blommande dikeskanter, kemiska bekämpningsmedel, skadegörare och klimatförändringar.

En god pollinering kan öka skördarna med mellan 15 och 70 procent. Det är viktigt för livsmedelstryggheten av vissa grödor.
– Vår livsmedelsförsörjning och den biologiska mångfalden är beroende av att många olika sorters bin och andra insekter är friska och förökar sig. Det är en viktig kunskap och vi kan själva hjälpa till att stötta pollinatörerna, exempelvis genom att odla rätt sorters växter i våra trädgårdar, säger Louise Ungerth, chef Konsument & Miljö, KfS.

Livsmedelsbranschen bör ställa krav på sina leverantörer kring biologisk mångfald
Jämfört med många andra regioner i världen har Sverige fortfarande ett någorlunda varierat odlingslandskap, vilket är bra för pollinatörerna. Men trots allt är 100 av 300 arter av vilda bin och humlor hotade i Sverige. På andra håll är läget mer allvarligt, exempelvis i USA och många utvecklingsländer med enorma monokulturer. KfS menar att livsmedelsbranschen har stora möjligheter att stötta pollinatörer också i andra länder genom att ställa krav på sina leverantörer.
– Livsmedelsbranschen importerar 75 procent av bär, frukt och grönsaker. Det ger branschen stora möjligheter att förbättra läget för de viktiga pollinatörerna i andra länder. Vi tycker att branschen ska kräva av sina leverantörer att produktionen sker på ett sätt som tar hänsyn till biologisk mångfald som gynnar pollinatörerna. Det kan till exempel gälla krav på fleråriga växtföljder och restriktioner vid användning av vissa bekämpningsmedel, säger Louise Ungerth.

Coop inleder samarbete med Svenska Bin
Coop inledde samtidigt ett samarbete med organisationen Svenska Bin som innebär att Coops 3,4 miljoner medlemmar kan växla in sina medlemspoäng och adoptera bin. Pengarna går till att sätta ut bisamhällen på bivänliga platser runt om i landet. Bisamhällena sköts av professionella biodlare.
– Vi möjliggör för våra medlemmar att bli bi-ambassadörer. Alla kan växla in sina poäng mot bin. Utöver det kommer vi att fortsätta verka för ekologisk produktion som gynnar biologisk mångfald och uppdatera våra riktlinjer för att ytterliga stötta pollinatörerna. Detta är ett viktigt initiativ för oss i livsmedelskedjan, säger Louise König, hållbarhetschef på Coop.

Enkäten genomfördes av marknadsundersökningsföretaget Novus i maj 2016. 1054 personer besvarade webbenkäten. Målgruppen är den svenska allmänheten 18-79 år.

Ladda ner hela rapporten BiHappy

Global rapport om ekosystemtjänster

FN:s globala plattform för biologisk mångfald och ekosystemtjänster, IPBES, publicerade i februari 2016 en rapport. Författarna visar på ett mer gediget sätt än någon tidigare gjort att det behövs stora insatser för att vända den negativa utvecklingen för världens bin och andra pollinerande arter.

IPBES lyfter fram att ekosystemtjänster är en förutsättning för vår välfärd och konstaterar att matproduktion till ett årligt värde av nära 2 000 miljarder kronor är direkt beroende av pollinering. Äpplen, kakao och kaffe är exempel på livsmedel som berörs. Samtidigt riskerar 40 procent av världens bin, fjärilar och andra arter som pollinerar att dö ut, vilket skulle få allvarliga konsekvenser för livsmedelsförsörjningen.

Från nyhetsbrevet Aktuell Hållbarhet

Läs hela rapporten på ipbes.net

Läs artikel i tidningen Nature