– Det enastående är att på dom gröna tak som vi har byggt här för att gynna biologisk mångfald har det flyttat in en stenhumla och byggt bo, säger Annika Kruuse, ledare för Malmös projekt BiodiverCity.
Vad gör humlan för nytta här?
– Den hjälper oss att pollinera en massa grödor och växter, den gör så att vi får skörd helt enkelt.
Att en humla vill slå sig ned i Västra Hamnen, vad tyder det på?
– Det är liksom högsta betyg på den biotop som vi har skapat här, att den fungerar som vi har tänkt, att en vild varelse verkligen vill slå sig ner här och bygga bo, säger Annika Kruuse.
Det som skiljer Malmös gröna tak från andra städer är att man bygger med mycket djupare jord, och därför får en rikligare växtlighet. I Malmö finns 20 sådana tak, varav hälften i Västra Hamnen.
– Det vanligaste är att man anlägger en ganska torr naturtyp. Det är en torr äng på det taket där humlan har byggt bo. Då är det torrängsväxter, som käringtand och ängsvädd och prästkragar och vad du kan tänka dig, säger Annika Kruuse.
– Men man kan också, som vi har provat här som första gången i Skandinavien vågar jag nog säga, anlägga ett våtmarkstak, där man har ständigt vatten på taket och våtmarksväxter. Det kräver en riktigt djärv byggherre, säger Annika Kruuse.
Det var också i Västra Hamnen som idén med gröna tak lanserades vid bostadsutställningen 2001. Sedan dess har Malmö varit ledande på området, säger Annika Kruuse, hennes vision ser ut så här:
– Ja, jag hoppas att en tredjedel av alla Malmös tak skulle kunna vara sådana här biotoptak, säger Annika Kruuse.
När då?
– Jag upplever att det här med de gröna städerna har blivit en väldigt het fråga de senaste åren, och nu har regeringen utlovat en massa nya pengar också, det gör ju att det blir lite mer realistiskt. Så säg om 20 år, säger Annika Kruuse.
Källa sr.se
lyssna på inslaget här:
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6773985