I första avsnittet berättar vi varför vi grundade Pollinera Sverige – och varför vi är så fixerade vid ogräs … Som mycket kompetent sidekick har vi stekelexperten Niklas Johansson från SLU Artdatabanken.
I avsnitten efter träffar vi bland andra Lena Granefelt Lisen Sundgren som gjort Ogräsbibel med oss, journalisten Erik Hansson från Rikare trädgård, äppelodlarna John Taylor och Jan Flemming Jensen, kocken Elvira Lindqvist, forskaren Maj Rundlöf, naturvägledaren Simon Lundin, illustratören Aron Landahl och förläggaren Josefin Svenske.
Alla avsnitt hittar du på plattformar där poddar finns.
Pollinera Sverige ger upprättelse åt de mest hatade och baktalade växterna – ogräsen. Vi vill utmana normen för vad en trädgård ska vara och hur det ska se ut i våra parker och utomhusmiljöer.
22 maj – 2 juni 2024 visades utställningen Ogräsbibel på Rosendals trädgård på Djurgården.
I Ogräsbibel lyfter vi fram vilda lågstatusväxter och visar deras värde för de pollinerande insekterna och för oss själva.
Det finns egentligen inga speciella ogräs. Alla växtarter kan bli ogräs om de växer på fel plats. De är helt enkelt växter som finns där människor inte upplever dem som önskvärda. Många så kallade ogräs är viktiga källor till mat för pollinerande insekter som fjärilar, bin, blomflugor och skalbaggar.
Oönskat ogräs eller kulturväxt? Ogräsen är först på plats att erövra störd eller uppodlad mark – som växtrikets första insatsstyrka i naturen intar de raskt varje ledig markyta. I lagom mängd kan vissa av dessa arter vara både vackra och nyttiga. En art kan alltså både vara ett oönskat ogräs och en odlad kulturväxt beroende på var den växer. Ogräsväxter kan också förhindra att odlade växter blir uppätna genom att locka skadedjurens nyttiga fiender till trädgården. Nyttodjur som nyckelpigor och blomflugslarver hjälper till att hålla bladlössen i schack, medan jagande jordlöpare trivs bland lite ogräs. ”Att växa som ogräs” används ofta nedsättande, men tänk istället kraftfull, företagsam och full av obändig livskraft!
Lotta Fabricius, Anna Lind Lewin, Lena Granefelt och Lisen Sundgren har tillsammans skapat Ogräsbibel.
Ogräsbibel – en mångfaldspredikan,är ett samarbete med fotografen Lena Granefelt och Lisen Sundgren, expert på ätbara vilda växter. Fakta om pollinatörernas koppling till växterna: Niklas Johansson på SLU Artdatabanken.
Ogräsbibel lanserades under Pollineringsveckan 2024.
Vad är ett ogräs? I Sverige finns några hundra arter vars plantor kan anses uppträda som ogräs i trädgårdar och odlingar. Det är runt tio procent av vår vilda ört- och gräsflora. I äldre tider användes ordet gräs rent allmänt för örtartade växter. Ogräs betydde alltså ”oört”, ett ord som också finns i danskans ”ukrudt” och tyskans ”unkraut”. Ogräsbibel innehåller 25 ogräs som på ett eller annat sätt är viktiga för pollinerande insekter som maskros, kirskål, brännässla, fibbla, klöver, mjölke, plister, kardborre, löktrav och hundkäx.
——————–
En enkät* om ogräs bland Plantagens kunder visar att intresset för att bidra till en bra miljö för pollinatörer är stort, men att kunskap saknas om vilka växter de behöver.
Hela 94 procent vet att vilda växter är viktiga för pollinerande insekter och 68 procent vill ha mer kunskap om hur man skapar en trädgård för pollinatörer och andra nyttodjur.
Nästan 60 procent ser det som en självklarhet att lämna vilda växter till pollinatörerna.
Samtidigt toppar kirskål listan – nära 80 procent anser att den är ett ogräs, följt av maskros, nässla och tistel. Alla dessa är viktiga födo- eller värdväxter för pollinerande insekter.
17 procent lägger hälften av sin tid i trädgården på att rensa ogräs.
80 procent rensar för hand, 11 procent använder ogräsbekämpningsmedel, 12 procent rensar inte ogräs alls.
När det gäller gräsmattan anser 72 procent att det gott kan få finnas lite klöver och andra växter där, medan 9 procent vill att den ska se ut som en golfgreen. Nära 17 procent har gärna långt gräs och blommor i sin gräsmatta.
Pollinera Sverige och Plantagen har sedan 2019 samarbetat för att sprida kunskap om växter som gynnar pollinatörer.
För den som vill veta mer om de som pollinerar vår mat så är det här perfekt litteratur. Här kan man bekanta sig med insekter som påfågelögat, storullbiet och guldbaggen Och lära sig hur det egentligen går till när det blir frukter och bär. Boken passar både små och stora nyfikna människor.
Illustratören Aron Landahl nominerades till Augustpriset 2023 för sin bok “Alla äter alla”, och fick i år även ta emot Snöbollen – priset för årets svenska bilderbok med sin bok.
I våra trädgårdar pågår ett ständigt sorterande – fina växter ska in, fula ska ut. Men vad är det egentligen som skiljer dem åt?
Vår enkelspåriga syn på växter är ett hot mot den biologiska mångfalden. Vi behöver lära oss att älska så kallade ogräs och skapa levande platser som välkomnar många arter.
Vad är en trädgård? En plats för rekreation och samvaro, en plats för att odla mat eller nyttiga och vackra växter. Näring och skönhet. Många av de så kallade ogräsen kan ge oss både det ena och det andra. Ändå får de inte vara med!
Trots det ökande odlingsintresset är idealbilden av trädgården på många håll ett prydligt sällskapsrum inrett med soffor, kök och grillar. En plats att tukta och städa, helst belagd med betongplattor eller trädäck. Så långt ifrån natur man kan komma.
Det finns också en övergripande enighet om att goda grannar och hederligt folk bekämpar maskrosor och klipper gräsmattan ända ut till asfalten. Så vi lägger stor möda på att gräva upp och rensa bort ogräsväxter och sedan köra dem till återvinning eller bränna dem. En ohållbar verksamhet som skapar överkonsumtion och slöseri. Och som tar så mycket av vår fritid!
Växternas biologiska funktioner har kommit i skymundan i takt med att kunskapen om naturens kretslopp, ekologiska system och biologiska mångfald har minskat. Det är många som är beroende av mångfalden – insekter, fåglar, groddjur och vilt. Och vi behöver dem! Utan dem, ingen som håller efter skadedjur, ingen pollinering av odlade växter som bär och frukt.
Pollinera Sverige vill bidra till att förändra normen för vad en trädgård ska vara och öka intresset för de växter som naturligt finns i vår närhet, alla de vilda som kallas ogräs.
—————-
Hjälp till att förändra normen! Ta bilder på dina bästa ogräs, dina faunadepåer och högar med kvistar. Lägg upp i sociala medier och tagga med #älskaogräs, så hjälps vi åt att förändra bilden.
Hur vi behandlar växter och jord har stor inverkan på miljön. I Sverige finns 2,6 miljoner trädgårdsenheter. Den totala arealen motsvarar ytan för hela Blekinge. Det uppskattas också att sammantaget 6,6 miljoner av Sveriges invånare har tillgång till odlingsmöjligheter. Nära 50 procent av trädgårdarnas yta upptas av gräsmatta, medan lite mer än 10 procent kategoriseras som vildvuxet.
Ur Fritidsodlingens omfattning i Sverige av Lise-Lotte Björkman Fritids Odlingens Riksorganisation, FOR 2012
——————
Pollinera Sverige har lanserat Pollineringsveckan för sätta fokus på de pollinerande insekterna, och vikten av biologisk mångfald. Veckan infaller i sluta av maj varje år.
——————
Lista på ogräs som älskas av pollinatörer: Baldersbrå Brännässla Cikoria Fibblor Färgkulla Häckvicker Hundkex Kamomill Kardborre Kirskål Knölklocka Kungsmynta Kråkvicker Maskros Pipdån, toppdån, hampdån Rallaros Renfana Rödplister/Vitplister Röllika Sommargyllen Svalört Svartkämpe Tusensköna Tussilago Vitklöver, rödklöver Åkerviol Åkervädd
Pollinera Sverige lanserade veckan 2018 och sedan dess har intresset för pollineringsfrågan vuxit för varje år. Pollineringsveckan infaller i år 15–23 maj och engagerar en rad olika aktörer:
Länsstyrelsen Västernorrland bjuder under Pollineringsveckan på ett program med fyra inspirationsföreläsningar på temat pollinatörer och biologisk mångfald.
Föreläsningarna sänds digitalt och hålls kl 18-19:
Måndag 17 maj: Pollinerare, vilka är de och hur kan vi gynna dem? Ola Jennersten, seniorexpert inom biologisk mångfald hos WWF samt naturfotograf och författare.
Tisdag 18 maj: Invasiva arter, ett hot mot den biologisk mångfalden? Stina Welander, Länsstyrelsen Västernorrland, och Linda Backlund, Länsstyrelsen Västerbotten.
Onsdag: 19 maj: Biologisk mångfald i villaträdgården. Karin Sandberg, naturvårdshandläggare vid Länsstyrelsen Västmanland.
Torsdag 20 maj: Biologisk mångfald i grönsaksodlingen. Kirsten Jensen, rådgivare för yrkesodling hos Länsstyrelsen Västra Götaland.
Habo kommun vid Vätterns västra strand anordnar tävling och belönar de som gynnar vilda pollinatörer.
Habo kommun vill uppmuntra folk att vara med och gynna vilda pollinatörer och visa hur de är livsavgörande för våra ekosystemtjänster och den biologiska mångfalden.
Karlstad visar vägen: Så ska Sveriges städer blomma!
Det är Klimatklubben Karlstad, Värmlands Fältbiologer och Naturskyddsföreningen Värmland som ligger bakom idén om att Karlstadsborna ska hjälpa pollinatörer. Invånarna uppmanas anlägga ängar, plantera blommor (exempelvis akleja, lavendel, solhatt, stjärnflocka) i krukor, på tak och i trädgårdar och planera in syréner, lindar, äppelträd och kaprifol och kryddväxter.
Plantagen sprider kunskap i sina butiker och på nätet.
Plantagen och Pollinera Sverige har tagit fram en växtguide som exponeras på stora skyltar i Plantagens butiker i Sverige, Norge och Finland. Skyltarna visar pedagogiskt vilka växter, träd, buskar, blommor och örter som är mest gynnsamma och ger bäst föda till pollinerande insekter.
Guiden Pollineringsskolan finns nu också tillgänglig på Plantagens hemsida.
Hela Skåne Blommar växer och blir Hela Sverige Blommar.
I Skåne är drygt 275 lantbrukare anslutna och har sått totalt 500 fotbollsplaner.
Tre forskningsprojekt på SLU och Lunds universitet att följa blomningen och göra eftersökningar på dess effekter, vi kommer även att själva göra en mindre inventering av vilka pollinatörer vi kan se i blomsterremsorna. De Hushållningssällskap som är med i projektet driver sitt projekt i sitt område. Alla med samma koncept under namnet Hela Sverige Blommar från Skåne till Norrbotten. Projektet samarbetar med sponsorer som finansierar fröerna, medan Hushållningssällskapen samordnar och projektleder samt håller kontakten med lantbrukarna och förmedlar fröerna. I Skåne och några andra sällskap använder man sig av maskinstationer för att så kant zonerna medan man i andra län låter lantbrukarna själva ordna sådden.
Pollineringsveckan firas på Kivik och Stenshuvud 15–23 maj.
Pollineringsveckan firas för första gången i Kivik. Lokala företag, föreningar och organisationer engagerar sig i att sprida kunskap om pollinerande insekter, viktiga växter och positiva insatser för biologisk mångfald.
Utställningen SURR! landar i Kungsträdgården och på Kiviks Musteri under Pollineringsveckan.
Pollinera Sverige har under året arbetat tillsammans med Lena Granefelt och Bella Linde för att sprida inspiration och kunskap om pollinering till folk med intresse för odling och trädgård. Resultatet är tidningen Paradis för pollinatörer och utställningen SURR! Många viktiga pollinatörer fångats på bild, och genom att utställningen visas utomhus i Kungsträdgården och på Kiviks Musteri blir den tillgänglig för många. Läs mer här.
Svenskt Sigill berättar vad som görs på Svenskt Sigill-gårdar för att öka den biologiska mångfalden.
Över 1000 Svenskt Sigill-bönder genomför åtgärder för att öka antalet humlor, bin, och andra insekter i jordbrukslandskapen. Bönderna kan välja från en lista – för att säkerställa att rätt åtgärder görs på rätt plats. Totalt handlar det om tusentals åtgärder som genomförs varje år.
Exempel på åtgärder:
Så blommande remsor vid åkern, vilket är bra för både fåglar och insekter.
Plantera eller lämna blommande och bärande träd och buskar som ger mat till både pollinerande insekter och fåglar.
Skapa boplatser åt pollinerare genom att anlägga sandhögar, lämna död ved i solen och bygga insektshotell.
Vänta med att slå gräset så att blommorna hinner slå ut.
Södertälje kommun har temaår om pollinering.
I samverkan med Tom Tit, Torekällberget och Naturskolan riktar man sig till barn och unga. På odlingsplattformen sodertalje.se/odla finns tips på hur alla kan hjälpa till och vad kommunen själva gör.
Vid stationsplan i Södertälje finns en ängsmatta som fungerar som en informationskampanj om ängar och biologisk mångfald.
Har du idéer inför nästa år? Kontakta oss gärna så kan vi surra om hur vi tillsammans kan sprida kunskap om pollinatörerna i framtiden.
Längtar du efter värme, blommor och surr av humlor och bin? Pollinera Sveriges affischer blommar inomhus och sprider viktig kunskap om svenska pollinatörer. Finns som affischer 30×40 cm med 7 motiv eller som brevkort med kuvert i 8 olika motiv. Illustrationer av Aron Landahl.
Entusiast och eldsjäl är två ord som direkt dyker upp i beskrivningen av biologen Ebba Werner, som är den fjärde att tilldelas utmärkelsen Årets Pollinatör av nätverket Pollinera Sverige. Juryn var enig om att hennes arbete för att sprida kunskap om blomrika vägkanter är ett viktigt bidrag för att gynna pollinerande insekter som humlor, bin, fjärilar och skalbaggar.
Det började med rapporterna under 2017 om stora insektsförluster i norra Europa.
– Jag kände att det här är ju en riktig katastrof för pollinatörerna, och jag insåg att också fåglarna som äter insekterna skulle drabbas. Nu måste ju hela Sverige stanna upp! tänkte jag. Men det gjorde det ju inte.
Som mångårigt engagerad i olika miljöorganisationer visste Ebba Werner att det är en lång väg
att få tillbaka ett småskaligt jordbruk och skogsbruk, och att ängs- och naturbetesmarker håller på att försvinna ur landskapen. Mindre än en procent av den ängsmark som fanns för hundra år sedan finns kvar idag.
– Men vägkanter måste man ju ändå sköta och då kan man ju lika gärna göra det på ett bra sätt som gynnar mångfalden. Så jag tänkte, nu får jag försöka sätta igång en kampanj för hur de kan tas tillvara. Jag skrev en motion till Naturskyddsföreningen, som först inte antogs. Men när jag envist drev saken vidare fick jag så småningom stort stöd, bland att anordna en konferens om vägkanter och biologisk mångfald. Då kände jag mig väldigt taggad måste jag säga, berättar hon.
164.000 hektar vägkant en outnyttjad resurs
Ebbas mål var att kunna påverka skötseln av de kommunala och enskilda vägarna. De står för de längsta sträckorna i Sverige men med få undantag finns ingen manual eller uppmaning att sköta kanterna på ett sätt som gynnar den biologiska mångfalden.
Statliga vägar inventeras däremot och ”Artrika vägkanter” identifieras och kan då få lämplig skötsel, vilket oftast innebär senare slåtter. Ebba fick också in en artikel i de enskilda vägarnas föreningstidning. Där hade man aldrig någonsin publicerat en artikel om mångfald tidigare.
– Jag tycker det är viktigt att vi tar tillvara vägkanterna, de är ju liksom en gratis resurs. Det är bara att lägga om till en medveten skötsel. Om vi ska vi avsätta till naturreservat eller nya skyddade zoner så måste de ju finansieras. Svenska vägar utgör en samlad sträcka på cirka 164.000 hektar,
en yta lika stor som Öland.*
Kunskapspridning nyckeln till förändring
Hon menar att många idag har en bild av att en välskött vägkant är en kortklippt vägkant, och ska vara så hela växtsäsongen.
– Det handlar väldigt mycket om utbildning. Vi har gjort skyltar man kan sätta i vägkanterna, som kan förklara för gräsklippningssugna att det lever humlor och andra insekter i det långa gräset.
Så uppstod behovet av att samla kunskapen och Ebba utvecklade sina foldrar Blomrika vägkanter tillsammans med illustratören Frida Nettelbladt. Det finns en för norra Sverige och en för övriga landet
– Jag funderade länge innan jag skrev foldrarna för jag ville visa vilka arter som är värdefulla på ett enkelt och bra sätt. Man ska inte behöva var biolog för att ta till sig kunskapen och urskilja de värdefulla vägkanterna. Vem som helst ska kunna koppla blommorna till sin egen miljö.
Bara i år har Ebba Werner skickat ut 10.000 exemplar av foldrarna. Hon berättar att de ofta beställs av några engagerade i en vägförening som insett att vägkanterna slås alldeles för tidigt, ofta redan vid midsommar då det fortfarande finns gott om blommor för de pollinerande insekterna.
Foldrarna och den tillhörande facebookgruppen ”Blomrika vägkanter” ska bidra med fakta och argumentation till dem som vill förändra och utveckla skötsel och skapa mer mångfald.
Ebba tipsar också om att finansiering nu finns att söka från de så kallade LONA-bidragen.
Ebba uppmanar till samling för blommande vägkanter
Hon understryker att det inte alls behöver finnas en konflikt mellan uppdraget att stå för sikt och säkerhet längs vägarna och i att bevara mångfalden.
¬– Ska vi gynna mångfalden är det viktigt att man tar bort invasiva växter som lupiner och högvuxna bestånd som hundkex och nässlor som trivs i övergödda miljöer. Man måste samla in klippet och därmed gynna de arter som trivs på magra marker. Jag skulle önska att alla föreningar och instanser i landet nu samfällt gör något för att lyfta potentialen i att sköta vägkanterna på rätt sätt. Det är ju nästan så att folk har glömt hur det kan se ut när det blommar i vägkanterna.
”Eldsjälen Ebba Werner har visat hur tusentals mil vägkanter över hela Sverige kan bli blommande resurser för våra pollinatörer. Hennes ihärdiga insatser med motioner, konferenser, informationsfoldrar och inte minst praktiskt arbete med återställande av igenvuxna marker i Halland, har inspirerat många och visat på nya möjligheter för medveten slåtter som gynnar en mångfald av växter och djur.”
_____________________
Juryn för Årets Pollinatör 2020
bestod av Ola Jennersten – WWF, Eva Forsgren -SLU, Isak Isaksson -Naturskyddsföreningen, Therese Hammargren – biodlare Zon 5 Honung och Moa Pettersson på Länsstyrelsen i Halmstad.
I veckan mellan 16–24 maj arrangerar miljöorganisationer, bönder, biodlare, föreningar, kommuner, länsstyrelser, högskolor och företag tillsammans en mängd olika aktiviteter för att öka den biologiska mångfalden och gynna pollinerande insekter.
Pollineringsveckan lanserades 2018 av Pollinera Sverige och rullar nu för tredje året. Överallt i landet sås det just nu blommande fält och vägkanter, anläggs ängar och spikas bihotell. – Vi vill lyfta alla de som engagerar sig i stort och smått för att öka den biologiska mångfalden för bin, humlor och andra pollinerande insekter. Det har skapats ett stort intresse de sista åren och många bra initiativ har uppstått. Genom Pollinera Sverige har vi byggt upp ett nätverk som omfattar allt från förskolor och kolonister till forskare, universitet och statliga verk. Pollineringsveckan är ett verktyg för att jobba tillsammans kring dessa frågor, berättar initiativtagarna Anna Lind Lewin och Lotta Fabricius Kristiansen.
Här arbetar man för att gynna pollinatörer:
Södertälje – pionjär som just antagit en övergripande pollineringsplan Kommunen antog 3 april en pollineringsplan för att förbättra förutsättningarna för pollinerande insekter att överleva i staden genom att öka den biologiska mångfalden. På landsbygden arbetar man med att restaurera ängs-och betesmarker som har växt igen.Under Pollineringsveckan engagerar man små som stora i kommunen. Pollineringsskolan skickas till 30-talet skolor och förskolor tillsammans med påsar med ängsfröer och mellan tågstationen och Stadshuset sås en äng. Kontakt: Maja Nygren, 08-523 036 97.
Lerum odlar tillsammans för pollinatörerna Ett deltagardrivet odlingsprojekt i Lerums kommun som denna vår satsar extra på pollinering. Växtrum i Lerum har sedan 2014 skapat gröna rum i kommunen och bjudit in kända trädgårdsdesigners som inspiratörer. Kommuninnevånarna arbetar frivilligt med anläggning och skötsel, näringslivet bidrar med finansiering och material. Ett 60-tal skolklasser har deltagit i att få skolgårdarna att blomstra.
13 september firar man Earth Square Meter Day och håller Perennfest. Kontakt: Sylvia Dahlén, sylvia.dahlen@lerum.se, 0302-52 20 48.
Landskrona kommun satsar långsiktigt på ängar Kommunen arbetar med att anlägga nya varaktiga ängar i och runt staden. Detta sker bland annat vid Helsingborgsvägen och i området Weibullsholm. Längs sandbranter vid kusten mellan Borstahusen och Fortuna utförs åtgärder för att gynna sällsynta arter av vildbin, fjärilar och skalbaggar. Kontakt: Therese Ehrnsten Landskrona kommun, miljöförvaltningen 0418-47 0599.
Skellefteå kommun pollinerar med digital informationskampanj Via instagram lägger kommunen varje dag under veckan ut info om pollinering i sociala media och tipsar om hur man kan hjälpa pollinatörerna. Följ på instagram: @natur_miljo_skelleftea och @skellefteakommun
”Husdrömmar för en insekt” i Höganäs kommun 30-talet bihotell har satts upp runt om i Höganäs och kan hittas via en digital karta. Här kan man ta en pollineringspromenad analogt eller digitalt. Bihotellen är framtagna av Utvecklingscentrum och Bruksskolans fritids. Kontakt: Viktoria Enoksson 042-337570.
Biologiska mångfaldens dag hålls 22 maj Här arrangeras 30 aktiviteter runt om i landet. Nytt för i år är även en digital naturfestival där det blir livesändningar i sociala medier för att uppmärksamma frågan om biologiska mångfaldens dag. Programmet börjar redan 19 maj då man kan ställa frågor till experter från Världsnaturfonden WWF. Läs hela programmet här
Naturskyddsföreningen fortsätter sin operation Rädda Bina och på raddabina.nu har medlemmar hittills registrerat att de skapat 5 474 bostäder åt vildabin, 3088 ängar och 3 307 bivänliga planteringar.
Naturskyddsföreningen släpper under maj/juni: – Från gräsytor till ängar – en praktisk handledning för kommuner och andra med stora grönytor i urbana miljöer skriven av Mats Runeson på fröföretaget Pratensis. – Rapporten Sveriges bivänligaste kommun 2020 – en undersökning bland Sveriges kommuner om arbetet för att gynna vilda bin och andra pollinatörer. – En nyproducerad broschyr om blomrika vägkanter Kontakt: Per Bengtson, per.bengtson@naturskyddsforeningen.se.
Högskolan i Gävle samarbetar med Gavlegårdar för artrika och hållbara utomhusmiljöer Forskningsprojektet ”Augmented Urbans” har fokus på utveckling och förvaltning av mer hållbara städer och ökat deltagande i planeringsprocesser. Under Pollineringveckan delar man ut blommor till hyresgäster tillsammans med Pollineringsskolan, och lanserar också skyltar som bidrar med kunskap. Genom projektet har hittills cirka 4 000 kvadratmeter gräsytor gjorts om till ängsytor, fler än 100 bihotell satts upp, boende har fått mini-trädgårdar, pollinatörer i två bostadsområden har studerats och en digital verktygsprototyp för förvaltning har tagits fram. Mer material här Kontakt: Marita Wallhagen, Högskolan i Gävle, marita.wallhagen@hig.se.
Umeå universitet ökar kunskapen om pollinerande insekter i norr Universitetet har startat ett lokalt nätverk för att öka kunskap om insekter och den flora de är beroende av. Man genomför utbildningar, inventeringar och samlar in data från norra Sverige, bland annat till en norrländsk pollendatabas. Universitetet lanserar också sin bigård på campus och håller aktiviteter kring honungsbin, vilda pollinerande insekter och växter. Kontakt: Natuschka Lee, natuschka.lee@umu.se.
Solcellspark utanför Strängnäs försöksodlar pollineringvänliga växter på 6 hektar runt sin solcellsanläggning. Parken ligger väster om Strängnäs längs E20. Området sås av en lokal bonde med en speciell blandning som inte ska växa så hög att den skymmer panelerna. Blandningen innehåller humlelucern, rödklöver, vitklöver, svartkämpar, alsikeklöver och kummin. Kontakt: Jonas Weissglas, EnergiEngagemang Sverige AB, 070-660 65 85, jonas.weissglas@energiengagemang.se.
Biparadiset pollinerar med Biblioteket Örkelljunga Örkelljunga kommun har med hjälp av eldsjälen Pär Svensson och en daglig verksamhet omvandlat ett gammalt grustag till en attraktiv plats för bin som lever i sandiga miljöer. Här finns stigar att vandra på och information. Under Pollineringsveckan kan man på Biblioteket bygga ett eget bihotell av bambupinnar, läsa böcker om bin och pollinering och bli guidad till bra material på nätet. Visningsdagen i Biparadiset har p g a av Coronakrisen flyttats fram till 15 augusti 10–13.30. Då är bland annat Mikael Sörensson, känd från Sveriges Radios Naturmorgon, på plats. Kontakt: Pär Svensson, par.svensson@orkelljunga.se.
Länsstyrelsen i Kalmar satsar långsiktigt på att stoppa minskningen av arter Sedan 2012 driver man projektet Vilda pollinatörer (VIP) och ett projekt med fokus på blomrika marker och vilda bin. Eftersom Kalmar län, och speciellt Öland, har många hotade biarter har Länsstyrelsen producerat information om hur vilda bin kan gynnas: – Hjälp våra vilda bin – Vilda bin i Kalmar län – Fakta om vilda bin Kontakt: Helena Lager, helena.lager@lansstyrelsen.se.
I våra parker: – Uppsala Linneanska uppmärksammar World Bee Day 20 maj med pollinationsvandring och äppelblomsvisning på Linnés Hammarby. Välkommen ut i äppellunden på picknick!
– Guidning i köksträdgården på Gunnebo Slott, som visar hur man odlar växter som gynnar pollinatörer och andra nyttodjur. De första guidningarna med trädgårdsmästare Camilla Wihlander hålls på World Bee Day 20 maj och Biologiska mångfaldens dag 22 maj.
– Göteborgs botaniska trädgård har byggt ett stort bihotell och släpper en film om detta på Biologiska mångfaldens dag 22 maj.
– Sveriges längsta bihotellfinns i Slottsparken i Malmö. 25 kubikmeter bihotell byggt av trädgårdsingenjörerna Linnea Dickson och Lina Hirsch. Projektet är en del av stadens hållbarhetsarbete. Siktar på att bli världens största hotell för insekter.
– Skansen visar sin fjärilsträdgård, en naturstig med holkar och boplatser och har just anlagt en större bibädd av sand vid Rosenträdgården. Passa också på att besöka Sveriges övriga fina parker och gröna kulturskatter på www.swedishgardens.se
Hela Skåne Blommar med nya lösningar för lantbrukare Här har initiativtagaren Mattias Hammarstedt på Hushållningsällskapet förenklat för lantbrukarna vilket har fått intresset att öka stort bland lantbrukarna – 80 procent av de som gick med i Skåne blommar hade tidigare inte odlat blommor. Nu deltar 250 skånska lantbrukare i samarbetsprojektet. Under våren kommer närmare 600 kilometer blommande fältkanter och 200 hektar trädor att sås in runt om i Skåne. Odlingen fungerar som demonstrationsgård i samarbete med Jordbruksverket. Läs mer om samarbetet som gynnar insekterna Kontakt: Mattias Hammarstedt, mattias.hammarstedt@hushallningssallskapet.se.
Pilotgårdar i projektet SamZon odlar blomsterfröblandningar som lockar bin och fåglar samtidigt som de skyddar miljön. Kontakt: Helena Elmquist, Odling i Balans, LRF, helena.elmquist@odlingibalans.com.
Blommor för bin med Bee Urban och WWF Målet med projektet är att etablera så kallad bifodergröda på 1 000 hektar icke produktiv åkermark i samarbete med lantbrukare i framför allt södra Sverige. Grödan ska främst erbjuda humlor och andra vilda bin pollen och nektar men även fjärilar och fåglar gynnas. Läs mer här
Solros-satsning på Stora Lundby gård på Selaön i Sörmland Här har Maria Printz, odlare, kock och bagare, just sått 2 hektar solrosor i väntan att 1 000 äppelträd om några år ska planteras på markerna. Här kommer även att blomma honungsört, blomsterlin, zinnia, klint, solvisare, ringblomma, guldgrävarblomma och sömntuta som ger lång blomningstid. På gården finns också en ny örtagård med många bivänliga växter. Kontakt: Maria Printz, saaramariaprintz@gmail.com.
Kiviks Musteri hyr in 2 miljoner honungsbin som pollinerar fruktträden Totalt står nu i maj ett sextiotal bikupor uppställda i musteriets odlingar. Företaget samarbetar med ett antal lokala biodlare som hyr ut sina bisamhällen för att pollinera musteriets drygt 100 000 äppelträd. Binas arbete i odlingarna under blomningen är avgörande för den kommande äppelskörden. Kiviks Musteri samarbetar med Lunds Universitet och Sveriges Lantbruksuniversitet kring forskning som rör nyttodjur i fruktodling. Kontakt: Ulrika Widstrand, ulrika.wistrand@kiviksmusteri.se.
World Bee Day 20 maj firas med invigning av ny visningsbigård i Kristinehamn. Kristinehamnsortens Biodlareförening firar genom att inviga en ny visningsbigård i Gustafsviks herrgårdspark, som är öppen för allmänheten. Under dagen delar man kunskap om pollinerande insekter och berättar om bin och biodling. Kontakt: Kristinehamnsortens biodlareförening. Läs mer
Golfbanor ökar andelen äng Ett nordiskt innovationsprojekt studerar hur man kan omvandla delar av golfbanornas frodiga gräs till ängsmark som gynnar pollinerande insekter. Projektet drivs av STERF och avslutas hösten 2020. Läs mer i artikeln: Mager ruff är lättare att spela från och möjliggör ökad biologisk mångfald
Exempel på golfbanor: – Ekerums golfbana på Öland som 2017, 2018 och 2019 fick pris som världens mest miljövänliga golfanläggning, i samarbete med Länsstyrelsen i Kalmar län.
– Värpinge Golfklubb utanför Lund arbetar för biologisk mångfald. Man låter fåren beta banan, bygger faunadepåer och biotoper och har valt bort bekämpningsmedel. Kontakt: Maria Strandberg, Maria.Strandberg@golf.se.
SCA i Medelpad vill rädda livsviktig sälg Medelpads skogsförvaltning arbetar med att rädda så många sälgar man kan vid avverkning. När sälgarna toppkapas minskar man risken att det blåser omkull i storm, klarar sig från älgarnas betande och växer bättre genom ljusinsläppet. Sälgen är många pollinatörers första näring på våren. Sälgen planteras också ut i en mosippeskog i Fåssjödal för att gynna den sällsynta blomman mosippa. Läs mer här Kontakt: Tomas Rydkvist, tomas.rydkvist@sca.com
Här kan du under veckan hämta ett tryckt exemplar av Pollineringsskolan:
Butik ROT Södermalmi Stockholm, som också satsar på biodling och honung under Pollineringsveckan. Butiken lyfter sina honungsproducenter, säljer pollineringsvänliga växter och anordnar under veckan också enfrågesport där man har chans att vinna påsar med honungstema.
Rosendals trädgård på Djurgården i Stockholm uppmärksammar Biologiska mångfaldens dag och tipsar under hela veckan om bra växter för pollinatörer. Missa inte fjärilsrabatten!
År 2019 delade nätverket Pollinera Sverige ut utmärkelsen Året Pollinatör till fröföretaget Pratensis i Småland.
Mottagaren av Årets Pollinatör 2019, biologen Inger Runeson, startade företaget Pratensis tillsammans med sin man Mats 2005. – Fler och fler vill anlägga en äng för att gynna olika insekter, säger Inger. Och särskilt senaste året har vi sett en ordentlig ökning.
På gården Råsgård i södra Småland, som varit i släktens ägo i nio generationer, odlar Inger och Mats runt 100 olika arter av ängsväxter. Fröerna varierar i storlek, form och mognadstid och kräver mycket handarbete för skörd och rensning.
Pratensis har bidragit till flera lyckade ängssatsningar runt om i Sverige och har på uppdrag av länsstyrelser odlat upp värdväxter för sällsynta insekter och även odlat fram hotade arter som mosippa och klockgentiana.
Motiveringen till utmärkelsen lyder: ”Utifrån sitt djupa intresse för botanik har Inger och Mats Runesson på företaget Pratensis spelat en mycket betydelsefull roll i den svenska ängens renässans. Med gedigen kunskap och ihärdigt arbete har de utfört en pionjärinsats inom svensk fröodling och skapat en fröbank av arter som hör hemma i den svenska floran. Deras arbete har gjort det möjligt för alla som vill att anlägga en äng med svenska ängsarter.”
Isak Isaksson, Naturskyddsföreningen Moa Pettersson, Biologiska mångfaldens dag Helena Elmquist, Odling i Balans / LRF Ola Jennersten, WWF Jenny Henriksson, Mångfald på Slätten / Jordbruksverket
Övriga nominerade var Uppsala Linneanska trädgårdar, Vägkantsprojektet med Ebba Werner, Petter Haldén, naturvårdsrådgivare på Hushållningssällskapet och Hidinge gård i Närke.
Mottagaren ska ha arbetat systematiskt och medvetet för att förbättra livsbetingelser för pollinerande insekter.
Mottagaren av Årets Pollinatör 2019, biologen Inger Runeson, startade företaget Pratensis tillsammans med sin man Mats 2005. – Fler och fler vill anlägga en äng för att gynna olika insekter, säger Inger. Och särskilt senaste året har vi sett en ordentlig ökning.
På gården Råsgård i södra Småland, som varit i släktens ägo i nio generationer, odlar Inger och Mats runt 100 olika arter av ängsväxter. Fröerna varierar i storlek, form och mognadstid och kräver mycket handarbete för skörd och rensning.
Pratensis har bidragit till flera lyckade ängssatsningar runt om i Sverige och har på uppdrag av länsstyrelser odlat upp värdväxter för sällsynta insekter och även odlat fram hotade arter som mosippa och klockgentiana.
Motiveringen till utmärkelsen lyder: ”Utifrån sitt djupa intresse för botanik har Inger och Mats Runesson på företaget Pratensis spelat en mycket betydelsefull roll i den svenska ängens renässans. Med gedigen kunskap och ihärdigt arbete har de utfört en pionjärinsats inom svensk fröodling och skapat en fröbank av arter som hör hemma i den svenska floran. Deras arbete har gjort det möjligt för alla som vill att anlägga en äng med svenska ängsarter.”
Isak Isaksson, Naturskyddsföreningen Moa Pettersson, Biologiska mångfaldens dag Helena Elmquist, Odling i Balans / LRF Ola Jennersten, WWF Jenny Henriksson, Mångfald på Slätten / Jordbruksverket
Övriga nominerade var Uppsala Linneanska trädgårdar, Vägkantsprojektet med Ebba Werner, Petter Haldén, naturvårdsrådgivare på Hushållningssällskapet och Hidinge gård i Närke.
– I Sverige är 52 procent av de urbana gröna ytorna gräsmattor.
– Malmö, Uppsala och Göteborg har i drygt 16 procent gräsmatta. Ängsliknande marker bidrar med ytterligare drygt 3 procent och om man räknar med gräsplaner och liknande idrottsanläggningar, så täcker gräsmarkerna mer än en femtedel av markytan i de tre tätorterna.
– Landets kommuner spenderar varje år drygt åtta miljarder kronor på klippning och annan omvårdnad av de 2 600 kvadratkilometer gräsmark som finns i våra städer. Att sköta ängsliknande gräsmattor kostar ungefär hälften så mycket.
– Städernas välansade gräsmattor är ett problem för den biologiska mångfalden. De gräsmattor som dominerar i städernas parker och runt flerbostadshus består vanligtvis av en handfull arter, som rödsvingel, rödven och engelskt rajgräs.
– I Sverige är 52 procent av de urbana gröna ytorna gräsmattor.
– Malmö, Uppsala och Göteborg har i drygt 16 procent gräsmatta. Ängsliknande marker bidrar med ytterligare drygt 3 procent och om man räknar med gräsplaner och liknande idrottsanläggningar, så täcker gräsmarkerna mer än en femtedel av markytan i de tre tätorterna.
– Landets kommuner spenderar varje år drygt åtta miljarder kronor på klippning och annan omvårdnad av de 2 600 kvadratkilometer gräsmark som finns i våra städer. Att sköta ängsliknande gräsmattor kostar ungefär hälften så mycket.
– Städernas välansade gräsmattor är ett problem för den biologiska mångfalden. De gräsmattor som dominerar i städernas parker och runt flerbostadshus består vanligtvis av en handfull arter, som rödsvingel, rödven och engelskt rajgräs.
I samband med den nordiska biodlarkongressen Apiscandia anordnade Pollinera Sverige i samarbete med Svenska Bin en temadag på Clarion Hotel Post i Göteborg. Programmet hölls 10 februari 2019.
Föreläsare är humleexperten Göran Holmström, Stina Weststrand från Göteborgs Botaniska Trädgård, Anders Ridderström från SNF Göteborg och Stina Andersson från föreningen Kulturmark, biologerna Mats och Inger Runesson från Pratensis samt Pär Svensson från Örkelljunga kommun.
PROGRAM
9.00–9.40 Vad kan du göra för att hjälpa bina? Anders Ridderström, Naturskyddsföreningen i Göteborg.
10.00–10.40 Pollination genom tiderna: en evolutionär resa från det första pollenkornet till dagens utmaningar, Stina Weststrand, vetenskaplig indentent på Göteborgs Botaniska Trädgård.
11.00–11.40 Vilda bin och humlor – Göran Holmström, journalist och expert på humlor och bin. Han kallas ”Herr Humla” för sina stora kunskaper och är efterfrågad expert på citronbin. ”Intresset för humlor ökar stort i Sverige just nu”, menar Göran, som varje år håller tiotalet humlevandringar där vissa har samlat nära 200 personer.
13.00–13.40 Så skapade vi ängsprojekten på Hisingen – Anders Ridderström, Naturskyddsföreningen i Göteborg och Stina Andersson, Föreningen för Kulturmark.”Vanliga hederliga svenska ängsväxter håller på att bli utrotade”, menar Anders som är en drivande eldsjäl för Ängsgruppen på Naturskyddsföreningen i Göteborg. Föreningen för Kulturmark, där Stina är aktiv, sköter sedan 2006 fem fornlämningsområden på Hisingen som ängar med fagning, florainventering och lieslåtter med gott resultat.
14.00–14.40 Anläggning och skötsel av gräsytor och ängar – biologen Mats Runesson på fröföretaget Pratensis.Utifrån ett stort miljöengagemang drivs företaget som satsat på svenska fröer, utrotningshotade arter och anläggning av ängar. Just nu odlar man 100-talet ängsväxter. ”Många vill anlägga äng för att hjälpa olika insekter”, berättar Mats.
15.00–15.40 Bipradiset i Örkelljunga – Pär Svensson från Örkelljunga kommun. Pär berättar hur ett igenvuxet grustag har skapat goda förutsättningar för både bin och människor i kommunen, och hur konceptet med Biparadis sprider sig över landet.
