Menu

biodiversitet

pollineringsveckan2024

Pollineringsvecka för sjunde året

18– 26 maj 2024 rullade Pollineringsveckan för sjunde året. Här lyfter vi pollinatörernas viktiga arbete tillsammans! Alla kan bidra.

Under Pollineringsveckan anordnar föreningar, företag, skolor, muséer, bibliotek och många andra runt om i hela Sverige olika aktiviter som sprider kunskap om pollinerande insekter och de växter som de är beroende av och samspelar med.

Det här gör Pollinera Sverige:
I Göteborg finns utställningen SURR i Botaniska trädgården maj- september. 
Deras spännande program kan man ta del av på botaniska.se

En version av utställningen SURR finns på Garnisonen i Stockholm hos Bee Urban 22 maj- 1 september.

Vi gav ut boken Ogräsbibel- en mångfaldspredikan och ställde ut Lena Granefelts foton på ogräs på Rosendals trädgård i Stockholm. 

Med de minsta som målgrupp har vi skapat boken SURR – vem är det som pollinerar tillsammans med Aron Landahl och Rabén & Sjögren.

Spetsa också öronen efter snack om ogräs och pollinering – vår podd Älska ogräs publicerar 10 avsnitt maj- september.

Pollineringsveckan lanserades 2018 av grundarna bakom Pollinera Sverige, Anna Lind Lewin och Lotta Fabricius Kristiansen.

Vi sätter fokus på pollinering och biologisk mångfald!

 

 

3B9A9140

Årets Pollinatör 2023: projektet Så Vilda på Göteborgs botaniska trädgård

– Det är jätteroligt att vårt projekt får utmärkelsen Årets Pollinatör. Jag tror verkligen att uppmärksamheten kommer att hjälpa oss utveckla projektet ytterligare och ge oss möjlighet att nå ännu fler barn, säger Helen Ekvall, projektledare och pedagog på Göteborgs botaniska trädgård.

Så Vilda engagerar barn att vara med och förändra sin närmiljö, samtidigt som de lär sig mer om den biologiska mångfalden, med fokus på växter och pollinerande insekter.
– Det ger kraft och kunskap att så frön, se växterna gro och växa till en äng som kan bjuda in humlor, bin och fjärilar, säger Helen Ekvall.

Det finns mycket forskning som visar att den biologiska mångfalden är hotad.
– Det här är ett spännande och nytt sätt att sprida kunskap samtidigt som barnen får verktyg att göra något själva för att öka mångfalden, berättar Jenny Klingberg, föreståndare för Göteborgs centrum för globala biodiversitetsstudier GGBC, som samarbetat med Så Vilda! sedan starten.

Så Vilda vill skapa en rörelse som står upp för biologisk mångfald och vår vilda flora och arbetar för att hejda ”växtblindhet”.
– Andelen människor som kan namnge växter i sin närhet minskar i hela världen, men insikt om växternas värde kan bidra till att vända den här utvecklingen, berättar Helen Ekvall.
– Vårt arbete har varit möjligt tack vare alla fantastiska barn, pedagoger, scoutledare och andra som deltagit, skapat ängar och lärt sig om biologisk mångfald.

Pedagogerna i skolorna som arbetar med barnen får stöd att förmedla kunskapen vidare.
– När vi började arbeta med Så vilda för tre år sedan hade vi ingen kunskap om pollinerande insekter, men idag vet både barnen och vi hur viktiga de är. Vi har fått kunskap och glädjen att få hjälpa dem, och det har också spritt sig som ringar på vattnet till barnens föräldrar, berättar förskolelärare Helén Diesfeldt från Tunnlandsgatans förskola.

Motivering från juryn:
”Så vilda arbetar framgångsrikt med att sprida kunskap och engagemang om vikten av biologisk mångfald och pollinerande insekter. Projektet engagerar både skolor och allmänhet i rörelsen som står upp för den vilda floran och bjuder generöst på fakta. Här finns en magisk trädgård, ett pedagogiskt och inspirerande informationsmaterial samt ett synnerligen välskött instagramkonto.”

Jury:
Jenny Henriksson, Jordbruksverket
Ulf Nilsson, Fritidsodlingens Riksorganisation FOR
Erik Hansson, Natursidan.se och Rikare trädgård
Lotta Fabricius Kristiansen, Pollinera Sverige och SLU Råd Nu
Moa Pettersson, Sveriges entomologiska förening
Maj Rundlöf, Lunds universitet
Niklas Johansson, SLU Artdatabanken


Läs mer om Så vilda!
och följ projektet på instagram: @sa_vilda

Se filmen här

Utmärkelsen delas ut av Pollinera Sverige i samarbete med Rikare trädgård och Fritidsodlingens riksorganisation.

foto: Lena Granefelt.

————-

Tidigare mottagare av utmärkelsen Årets Pollinatör:
– Trafikverket på Gotland för medveten skötsel av vägkanter
– Gårdsmästare Niclas Malm som drivit försöksgårdar utanför Linköping
– Fröföretaget Pratensis i Småland
– biologen Ebba Werner i Halland som arbetat för blommande vägkanter
– Nybro kommun för sin satsning på ängar, golfbanor och parkmark.
_M4A4188

Pollinera Sverige kampanjar: Älska ogräs och vilda växter

I våra trädgårdar pågår ett ständigt sorterande – fina växter ska in, fula ska ut. Men vad är det egentligen som skiljer dem åt? 

Vår enkelspåriga syn på växter är ett hot mot den biologiska mångfalden. Vi behöver lära oss att älska så kallade ogräs och skapa levande platser som välkomnar många arter.

För att lyfta detta höll Pollinera Sveriges Ogräslunch tillsammans med restaurang Oxenstiernan på Biologiska mångfalden dag 22 maj 2023.
Kocken Elvira Lindqvist skapade en ogräsmeny för inbjudna gäster.

Vad är en trädgård? En plats för rekreation och samvaro, en plats för att odla mat eller nyttiga och vackra växter. Näring och skönhet. Många av de så kallade ogräsen kan ge oss både det ena och det andra. Ändå får de inte vara med!

Trots det ökande odlingsintresset är idealbilden av trädgården på många håll ett prydligt sällskapsrum inrett med soffor, kök och grillar. En plats att tukta och städa, helst belagd med betongplattor eller trädäck. Så långt ifrån natur man kan komma.

Det finns också en övergripande enighet om att goda grannar och hederligt folk bekämpar maskrosor och klipper gräsmattan ända ut till asfalten.­­ Så vi lägger stor möda på att gräva upp och rensa bort ogräsväxter och sedan köra dem till återvinning eller bränna dem. En ohållbar verksamhet som skapar överkonsumtion och slöseri. Och som tar så mycket av vår fritid!

Växternas biologiska funktioner har kommit i skymundan i takt med att kunskapen om naturens kretslopp, ekologiska system och biologiska mångfald har minskat.
Det är många som är beroende av mångfalden – insekter, fåglar, groddjur och vilt. Och vi behöver dem! Utan dem, ingen som håller efter skadedjur, ingen pollinering av odlade växter som bär och frukt.

Pollinera Sverige vill bidra till att förändra normen för vad en trädgård ska vara och öka intresset för de växter som naturligt finns i vår närhet, alla de vilda som kallas ogräs.

—————-

Hjälp till att förändra normen!
Ta bilder på dina bästa ogräs, dina faunadepåer och högar med kvistar. Lägg upp i sociala medier och tagga med #älskaogräs, så hjälps vi åt att förändra bilden.

Fem recept på vilda växter från Lisen Sundgren

——————

Hur vi behandlar växter och jord har stor inverkan på miljön.
I Sverige finns 2,6 miljoner trädgårdsenheter. Den totala arealen motsvarar ytan för hela Blekinge. Det uppskattas också att sammantaget 6,6 miljoner av Sveriges invånare har tillgång till odlingsmöjligheter. Nära 50 procent av trädgårdarnas yta upptas av gräsmatta, medan lite mer än 10 procent kategoriseras som vildvuxet.

Ur Fritidsodlingens omfattning i Sverige av Lise-Lotte Björkman
Fritids Odlingens Riksorganisation, FOR 2012

——————

Pollinera Sverige har lanserat Pollineringsveckan för sätta fokus på de pollinerande insekterna, och vikten av biologisk mångfald. Veckan infaller i sluta av maj varje år.

——————

Lista på ogräs som älskas av pollinatörer:
Baldersbrå
Brännässla
Cikoria
Fibblor
Färgkulla
Häckvicker
Hundkex
Kamomill
Kardborre
Kirskål
Knölklocka
Kungsmynta
Kråkvicker
Maskros
Pipdån, toppdån, hampdån
Rallaros
Renfana
Rödplister/Vitplister
Röllika
Sommargyllen
Svalört
Svartkämpe
Tusensköna
Tussilago
Vitklöver, rödklöver
Åkerviol
Åkervädd

Ebba Werner Årets Pollinatör 2020

Årets Pollinatör 2020 får vägkanter att blomma

Entusiast och eldsjäl är två ord som direkt dyker upp i beskrivningen av biologen Ebba Werner, som är den fjärde att tilldelas utmärkelsen Årets Pollinatör av nätverket Pollinera Sverige. Juryn var enig om att hennes arbete för att sprida kunskap om blomrika vägkanter är ett viktigt bidrag för att gynna pollinerande insekter som humlor, bin, fjärilar och skalbaggar.

Det började med rapporterna under 2017 om stora insektsförluster i norra Europa.
– Jag kände att det här är ju en riktig katastrof för pollinatörerna, och jag insåg att också fåglarna som äter insekterna skulle drabbas. Nu måste ju hela Sverige stanna upp! tänkte jag. Men det gjorde det ju inte.
Som mångårigt engagerad i olika miljöorganisationer visste Ebba Werner att det är en lång väg
att få tillbaka ett småskaligt jordbruk och skogsbruk, och att ängs- och naturbetesmarker håller på att försvinna ur landskapen. Mindre än en procent av den ängsmark som fanns för hundra år sedan finns kvar idag.
– Men vägkanter måste man ju ändå sköta och då kan man ju lika gärna göra det på ett bra sätt som gynnar mångfalden. Så jag tänkte, nu får jag försöka sätta igång en kampanj för hur de kan tas tillvara. Jag skrev en motion till Naturskyddsföreningen, som först inte antogs. Men när jag envist drev saken vidare fick jag så småningom stort stöd, bland att anordna en konferens om vägkanter och biologisk mångfald. Då kände jag mig väldigt taggad måste jag säga, berättar hon.

164.000 hektar vägkant en outnyttjad resurs
Ebbas mål var att kunna påverka skötseln av de kommunala och enskilda vägarna. De står för de längsta sträckorna i Sverige men med få undantag finns ingen manual eller uppmaning att sköta kanterna på ett sätt som gynnar den biologiska mångfalden.
Statliga vägar inventeras däremot och ”Artrika vägkanter” identifieras och kan då få lämplig skötsel, vilket oftast innebär senare slåtter. Ebba fick också in en artikel i de enskilda vägarnas föreningstidning. Där hade man aldrig någonsin publicerat en artikel om mångfald tidigare.
– Jag tycker det är viktigt att vi tar tillvara vägkanterna, de är ju liksom en gratis resurs. Det är bara att lägga om till en medveten skötsel. Om vi ska vi avsätta till naturreservat eller nya skyddade zoner så måste de ju finansieras. Svenska vägar utgör en samlad sträcka på cirka 164.000 hektar,
en yta lika stor som Öland.*

Kunskapspridning nyckeln till förändring
Hon menar att många idag har en bild av att en välskött vägkant är en kortklippt vägkant, och ska vara så hela växtsäsongen.
– Det handlar väldigt mycket om utbildning. Vi har gjort skyltar man kan sätta i vägkanterna, som kan förklara för gräsklippningssugna att det lever humlor och andra insekter i det långa gräset.
Så uppstod behovet av att samla kunskapen och Ebba utvecklade sina foldrar Blomrika vägkanter tillsammans med illustratören Frida Nettelbladt. Det finns en för norra Sverige och en för övriga landet
– Jag funderade länge innan jag skrev foldrarna för jag ville visa vilka arter som är värdefulla på ett enkelt och bra sätt. Man ska inte behöva var biolog för att ta till sig kunskapen och urskilja de värdefulla vägkanterna. Vem som helst ska kunna koppla blommorna till sin egen miljö.
Bara i år har Ebba Werner skickat ut 10.000 exemplar av foldrarna. Hon berättar att de ofta beställs av några engagerade i en vägförening som insett att vägkanterna slås alldeles för tidigt, ofta redan vid midsommar då det fortfarande finns gott om blommor för de pollinerande insekterna.

Foldrarna och den tillhörande facebookgruppen ”Blomrika vägkanter” ska bidra med fakta och argumentation till dem som vill förändra och utveckla skötsel och skapa mer mångfald.
Ebba tipsar också om att finansiering nu finns att söka från de så kallade LONA-bidragen.

Ebba uppmanar till samling för blommande vägkanter
Hon understryker att det inte alls behöver finnas en konflikt mellan uppdraget att stå för sikt och säkerhet längs vägarna och i att bevara mångfalden.
¬– Ska vi gynna mångfalden är det viktigt att man tar bort invasiva växter som lupiner och högvuxna bestånd som hundkex och nässlor som trivs i övergödda miljöer. Man måste samla in klippet och därmed gynna de arter som trivs på magra marker. Jag skulle önska att alla föreningar och instanser i landet nu samfällt gör något för att lyfta potentialen i att sköta vägkanterna på rätt sätt. Det är ju nästan så att folk har glömt hur det kan se ut när det blommar i vägkanterna.

I år har vi delat ut priset till via Zoom på grund av pandemin, se filmen där Ebba Werner berättar.

_____________________

Juryns motivering till Årets Pollinatör 2020:

”Eldsjälen Ebba Werner har visat hur tusentals mil vägkanter över hela Sverige kan bli blommande resurser för våra pollinatörer. Hennes ihärdiga insatser med motioner, konferenser, informationsfoldrar och inte minst praktiskt arbete med återställande av igenvuxna marker i Halland, har inspirerat många och visat på nya möjligheter för medveten slåtter som gynnar en mångfald av växter och djur.”

_____________________

Juryn för Årets Pollinatör 2020
bestod av Ola Jennersten – WWF, Eva Forsgren -SLU, Isak Isaksson -Naturskyddsföreningen, Therese Hammargren – biodlare Zon 5 Honung och Moa Pettersson på Länsstyrelsen i Halmstad.

Årets Pollinatör har tidigare tilldelats Trafikverket på Gotland, lantbrukaren Niclas Malm på Glyttinge gård i Östergötland och fröodlingsföretaget Pratensis i Småland.

_____________________

* enligt Trafikverket. Mer fakta om deras arbete med artrika vägkanter

_____________________

Ebba Werner nås på blomrika.vagkanter@gmail.com

Foto på Ebba: Anders Andersson.

pollineringsveckan2020

Pollineringsveckan 16–24 maj 2020

 

I veckan mellan 16–24 maj arrangerar miljöorganisationer, bönder, biodlare, föreningar, kommuner, länsstyrelser, högskolor och företag tillsammans en mängd olika aktiviteter för att öka den biologiska mångfalden och gynna pollinerande insekter.

Pollineringsveckan lanserades 2018 av Pollinera Sverige och rullar nu för tredje året. Överallt i landet sås det just nu blommande fält och vägkanter, anläggs ängar och spikas bihotell.
– Vi vill lyfta alla de som engagerar sig i stort och smått för att öka den biologiska mångfalden för bin, humlor och andra pollinerande insekter. Det har skapats ett stort intresse de sista åren och många bra initiativ har uppstått. Genom Pollinera Sverige har vi byggt upp ett nätverk som omfattar allt från förskolor och kolonister till forskare, universitet och statliga verk. Pollineringsveckan är ett verktyg för att jobba tillsammans kring dessa frågor, berättar initiativtagarna Anna Lind Lewin och Lotta Fabricius Kristiansen.

Här arbetar man för att gynna pollinatörer:

Södertälje – pionjär som just antagit en övergripande pollineringsplan
Kommunen antog 3 april en pollineringsplan för att förbättra förutsättningarna för pollinerande insekter att överleva i staden genom att öka den biologiska mångfalden. På landsbygden arbetar man med att restaurera ängs-och betesmarker som har växt igen.Under Pollineringsveckan engagerar man små som stora i kommunen. Pollineringsskolan skickas till 30-talet skolor och förskolor tillsammans med påsar med ängsfröer och mellan tågstationen och Stadshuset sås en äng.
Kontakt: Maja Nygren, 08-523 036 97.

Lerum odlar tillsammans för pollinatörerna
Ett deltagardrivet odlingsprojekt i Lerums kommun som denna vår satsar extra på pollinering.
Växtrum i Lerum har sedan 2014 skapat gröna rum i kommunen och bjudit in kända trädgårdsdesigners som inspiratörer. Kommuninnevånarna arbetar frivilligt med anläggning och skötsel, näringslivet bidrar med finansiering och material. Ett 60-tal skolklasser har deltagit i att få skolgårdarna att blomstra.

13 september firar man Earth Square Meter Day och håller Perennfest.
Kontakt: Sylvia Dahlén, sylvia.dahlen@lerum.se, 0302-52 20 48.

Landskrona kommun satsar långsiktigt på ängar
Kommunen arbetar med att anlägga nya varaktiga ängar i och runt staden. Detta sker bland annat vid Helsingborgsvägen och i området Weibullsholm. Längs sandbranter vid kusten mellan Borstahusen och Fortuna utförs åtgärder för att gynna sällsynta arter av vildbin, fjärilar och skalbaggar.
Kontakt: Therese Ehrnsten Landskrona kommun, miljöförvaltningen 0418-47 0599.

Skellefteå kommun pollinerar med digital informationskampanj
Via instagram lägger kommunen varje dag under veckan ut info om pollinering i sociala media och tipsar om hur man kan hjälpa pollinatörerna.
Följ på instagram: @natur_miljo_skelleftea och @skellefteakommun

”Husdrömmar för en insekt” i Höganäs kommun
30-talet bihotell har satts upp runt om i Höganäs och kan hittas via en digital karta. Här kan man ta en pollineringspromenad analogt eller digitalt. Bihotellen är framtagna av Utvecklingscentrum och Bruksskolans fritids.
Kontakt: Viktoria Enoksson 042-337570.

Biologiska mångfaldens dag hålls 22 maj
Här arrangeras 30 aktiviteter runt om i landet.
Nytt för i år är även en digital naturfestival där det blir livesändningar i sociala medier för att uppmärksamma frågan om biologiska mångfaldens dag.
Programmet börjar redan 19 maj då man kan ställa frågor till experter från Världsnaturfonden WWF.
Läs hela programmet här

Naturskyddsföreningen fortsätter sin operation Rädda Bina
och på raddabina.nu har medlemmar hittills registrerat att de skapat 5 474 bostäder åt vildabin, 3088 ängar och 3 307 bivänliga planteringar.

Naturskyddsföreningen släpper under maj/juni:
– Från gräsytor till ängar – en praktisk handledning för kommuner och andra med stora grönytor i urbana miljöer skriven av Mats Runeson på fröföretaget Pratensis.
– Rapporten Sveriges bivänligaste kommun 2020 – en undersökning bland Sveriges kommuner om arbetet för att gynna vilda bin och andra pollinatörer.
– En nyproducerad broschyr om blomrika vägkanter
Kontakt: Per Bengtson, per.bengtson@naturskyddsforeningen.se.

Högskolan i Gävle samarbetar med Gavlegårdar för artrika och hållbara utomhusmiljöer
Forskningsprojektet ”Augmented Urbans” har fokus på utveckling och förvaltning av mer hållbara städer och ökat deltagande i planeringsprocesser. Under Pollineringveckan delar man ut blommor till hyresgäster tillsammans med Pollineringsskolan, och lanserar också skyltar som bidrar med kunskap. Genom projektet har hittills cirka 4 000 kvadratmeter gräsytor gjorts om till ängsytor, fler än 100 bihotell satts upp, boende har fått mini-trädgårdar, pollinatörer i två bostadsområden har studerats och en digital verktygsprototyp för förvaltning har tagits fram. Mer material här
Kontakt: Marita Wallhagen, Högskolan i Gävle, marita.wallhagen@hig.se.

Umeå universitet ökar kunskapen om pollinerande insekter i norr
Universitetet har startat ett lokalt nätverk för att öka kunskap om insekter och den flora de är beroende av. Man genomför utbildningar, inventeringar och samlar in data från norra Sverige, bland annat till en norrländsk pollendatabas. Universitetet lanserar också sin bigård på campus och håller aktiviteter kring honungsbin, vilda pollinerande insekter och växter.
Kontakt: Natuschka Lee, natuschka.lee@umu.se.

Solcellspark utanför Strängnäs försöksodlar pollineringvänliga växter
på 6 hektar runt sin solcellsanläggning. Parken ligger väster om Strängnäs längs E20. Området sås av en lokal bonde med en speciell blandning som inte ska växa så hög att den skymmer panelerna.
Blandningen innehåller humlelucern, rödklöver, vitklöver, svartkämpar, alsikeklöver och kummin.
Kontakt: Jonas Weissglas, EnergiEngagemang Sverige AB, 070-660 65 85, jonas.weissglas@energiengagemang.se.

Biparadiset pollinerar med Biblioteket Örkelljunga
Örkelljunga kommun har med hjälp av eldsjälen Pär Svensson och en daglig verksamhet omvandlat ett gammalt grustag till en attraktiv plats för bin som lever i sandiga miljöer. Här finns stigar att vandra på och information. Under Pollineringsveckan kan man på Biblioteket bygga ett eget bihotell av bambupinnar, läsa böcker om bin och pollinering och bli guidad till bra material på nätet.
Visningsdagen i Biparadiset har p g a av Coronakrisen flyttats fram till 15 augusti 10–13.30. Då är bland annat Mikael Sörensson, känd från Sveriges Radios Naturmorgon, på plats.
Kontakt: Pär Svensson, par.svensson@orkelljunga.se.

Länsstyrelsen i Kalmar satsar långsiktigt på att stoppa minskningen av arter
Sedan 2012 driver man projektet Vilda pollinatörer (VIP) och ett projekt med fokus på blomrika marker och vilda bin. Eftersom Kalmar län, och speciellt Öland, har många hotade biarter har Länsstyrelsen producerat information om hur vilda bin kan gynnas:
– Hjälp våra vilda bin
– Vilda bin i Kalmar län
– Fakta om vilda bin
Kontakt: Helena Lager, helena.lager@lansstyrelsen.se.

I våra parker:
– Uppsala Linneanska uppmärksammar World Bee Day 20 maj med pollinationsvandring och äppelblomsvisning på Linnés Hammarby. Välkommen ut i äppellunden på picknick!

– Guidning i köksträdgården på Gunnebo Slott, som visar hur man odlar växter som gynnar pollinatörer och andra nyttodjur. De första guidningarna med trädgårdsmästare Camilla Wihlander hålls på World Bee Day 20 maj och Biologiska mångfaldens dag 22 maj.

– Göteborgs botaniska trädgård har byggt ett stort bihotell och släpper en film om detta på Biologiska mångfaldens dag 22 maj.

– Sveriges längsta bihotellfinns i Slottsparken i Malmö.
25 kubikmeter bihotell byggt av trädgårdsingenjörerna Linnea Dickson och Lina Hirsch. Projektet är en del av stadens hållbarhetsarbete. Siktar på att bli världens största hotell för insekter.

– Skansen visar sin fjärilsträdgård, en naturstig med holkar och boplatser och har just anlagt en större bibädd av sand vid Rosenträdgården.
Passa också på att besöka Sveriges övriga fina parker och gröna kulturskatter på www.swedishgardens.se

Hela Skåne Blommar med nya lösningar för lantbrukare
Här har initiativtagaren Mattias Hammarstedt på Hushållningsällskapet förenklat för lantbrukarna vilket har fått intresset att öka stort bland lantbrukarna – 80 procent av de som gick med i Skåne blommar hade tidigare inte odlat blommor. Nu deltar 250 skånska lantbrukare i samarbetsprojektet.  Under våren kommer närmare 600 kilometer blommande fältkanter och 200 hektar trädor att sås in runt om i Skåne. Odlingen fungerar som demonstrationsgård i samarbete med Jordbruksverket.
Läs mer om samarbetet som gynnar insekterna
Kontakt: Mattias Hammarstedt, mattias.hammarstedt@hushallningssallskapet.se.

Pilotgårdar i projektet SamZon odlar blomsterfröblandningar som lockar bin och fåglar samtidigt som de skyddar miljön. Kontakt: Helena Elmquist, Odling i Balans, LRF, helena.elmquist@odlingibalans.com.

Blommor för bin med Bee Urban och WWF
Målet med projektet är att etablera så kallad bifodergröda på 1 000 hektar icke produktiv åkermark i samarbete med lantbrukare i framför allt södra Sverige. Grödan ska främst erbjuda humlor och andra vilda bin pollen och nektar men även fjärilar och fåglar gynnas.
Läs mer här

Solros-satsning på Stora Lundby gård på Selaön i Sörmland
Här har Maria Printz, odlare, kock och bagare, just sått 2 hektar solrosor i väntan att 1 000 äppelträd om några år ska planteras på markerna. Här kommer även att blomma honungsört, blomsterlin, zinnia, klint, solvisare, ringblomma, guldgrävarblomma och sömntuta som ger lång blomningstid. På gården finns också en ny örtagård med många bivänliga växter.
Kontakt: Maria Printz, saaramariaprintz@gmail.com.

Kiviks Musteri hyr in 2 miljoner honungsbin som pollinerar fruktträden
Totalt står nu i maj ett sextiotal bikupor uppställda i musteriets odlingar. Företaget samarbetar med ett antal lokala biodlare som hyr ut sina bisamhällen för att pollinera musteriets drygt 100 000 äppelträd.
Binas arbete i odlingarna under blomningen är avgörande för den kommande äppelskörden.
Kiviks Musteri samarbetar med Lunds Universitet och Sveriges Lantbruksuniversitet kring forskning som rör nyttodjur i fruktodling.
Kontakt: Ulrika Widstrand, ulrika.wistrand@kiviksmusteri.se.

World Bee Day 20 maj firas med invigning av ny visningsbigård i Kristinehamn.
Kristinehamnsortens Biodlareförening firar genom att inviga en ny visningsbigård i Gustafsviks herrgårdspark, som är öppen för allmänheten. Under dagen delar man kunskap om pollinerande insekter och berättar om bin och biodling.
Kontakt: Kristinehamnsortens biodlareförening. Läs mer

Golfbanor ökar andelen äng
Ett nordiskt innovationsprojekt studerar hur man kan omvandla delar av golfbanornas frodiga gräs till ängsmark som gynnar pollinerande insekter. Projektet drivs av STERF och avslutas hösten 2020. Läs mer i artikeln: Mager ruff är lättare att spela från och möjliggör ökad biologisk mångfald

Exempel på golfbanor:
– Ekerums golfbana på Öland som 2017, 2018 och 2019 fick pris som världens mest miljövänliga golfanläggning, i samarbete med Länsstyrelsen i Kalmar län.

– Värpinge Golfklubb utanför Lund arbetar för biologisk mångfald. Man låter fåren beta banan, bygger faunadepåer och biotoper och har valt bort bekämpningsmedel.
Kontakt: Maria Strandberg, Maria.Strandberg@golf.se.

SCA i Medelpad vill rädda livsviktig sälg
Medelpads skogsförvaltning arbetar med att rädda så många sälgar man kan vid avverkning. När sälgarna toppkapas minskar man risken att det blåser omkull i storm, klarar sig från älgarnas betande och växer bättre genom ljusinsläppet. Sälgen är många pollinatörers första näring på våren. Sälgen planteras också ut i en mosippeskog i Fåssjödal för att gynna den sällsynta blomman mosippa.
Läs mer här
Kontakt: Tomas Rydkvist, tomas.rydkvist@sca.com

Här kan du under veckan hämta ett tryckt exemplar av Pollineringsskolan:

Butik ROT Södermalm i Stockholm, som också satsar på biodling och honung under Pollineringsveckan. Butiken lyfter sina honungsproducenter, säljer pollineringsvänliga växter och anordnar under veckan också enfrågesport där man har chans att vinna påsar med honungstema.

Rosendals trädgård på Djurgården i Stockholm uppmärksammar Biologiska mångfaldens dag och tipsar under hela veckan om bra växter för pollinatörer. Missa inte fjärilsrabatten!

Sebastien på Söder på Medborgarplatsen i Stockholm.

Paul Taylor Lanthandel i Sundbyberg bjuder på honungsmeny.

Du kan också ladda hem Pollineringsskolan från vår hemsida
tillsammans med en Kunskapsvandring
—————-

Faktamaterial:

På Jordbruksverkets hemsida finns bra information att hämta som t ex  Solitärbin i odlingslandskapet

Forskning om Gräsmattor – Lawnproject

Pratensis

Årets Pollinatör 2019 har sått viktiga frön över hela Sverige

År 2019 delade nätverket Pollinera Sverige ut utmärkelsen Året Pollinatör till fröföretaget Pratensis i Småland.

Mottagaren av Årets Pollinatör 2019, biologen Inger Runeson, startade företaget Pratensis tillsam­mans med sin man Mats 2005.
– Fler och fler vill anlägga en äng för att gynna olika insekter, säger Inger. Och särskilt senaste året har vi sett en ordentlig ökning.

På gården Råsgård i södra Småland, som varit i släktens ägo i nio generationer, odlar Inger och Mats runt 100 olika arter av ängsväxter. Fröerna varierar i storlek, form och mognadstid och kräver mycket handarbete för skörd och rensning.

Pratensis har bidragit till flera lyckade ängssatsningar runt om i Sverige och har på uppdrag av länsstyrelser odlat upp värdväxter för sällsynta insekter och även odlat fram hotade arter som mosippa och klockgentiana.

Motiveringen till utmärkelsen lyder:
”Utifrån sitt djupa intresse för botanik har Inger och Mats Runesson på företaget Pratensis spelat en mycket betydelsefull roll i den svenska ängens renässans. Med gedigen kunskap och ihärdigt arbete har de utfört en pionjärinsats inom svensk fröodling och skapat en fröbank av arter som hör hemma i den svenska floran. Deras arbete har gjort det möjligt för alla som vill att anlägga en äng med svenska ängsarter.”

Pratensis är latin och betyder ”växa på äng”. Läs mer om Pratensis.

——————————-

Juryn till Årets Pollinatör 2019 bestod av:

Isak Isaksson, Naturskyddsföreningen
Moa Pettersson, Biologiska mångfaldens dag
Helena Elmquist, Odling i Balans / LRF
Ola Jennersten, WWF
Jenny Henriksson, Mångfald på Slätten / Jordbruksverket

Övriga nominerade var Uppsala Linneanska trädgårdar, Vägkantsprojektet med Ebba Werner, Petter Haldén, naturvårdsrådgivare på Hushållningssällskapet och Hidinge gård i Närke.

Mottagaren ska ha arbetat systematiskt och medvetet för att förbättra livsbetingelser för pollinerande insekter.

Mottagaren av Årets Pollinatör 2019, biologen Inger Runeson, startade företaget Pratensis tillsam­mans med sin man Mats 2005.
– Fler och fler vill anlägga en äng för att gynna olika insekter, säger Inger. Och särskilt senaste året har vi sett en ordentlig ökning.

På gården Råsgård i södra Småland, som varit i släktens ägo i nio generationer, odlar Inger och Mats runt 100 olika arter av ängsväxter. Fröerna varierar i storlek, form och mognadstid och kräver mycket handarbete för skörd och rensning.

Pratensis har bidragit till flera lyckade ängssatsningar runt om i Sverige och har på uppdrag av länsstyrelser odlat upp värdväxter för sällsynta insekter och även odlat fram hotade arter som mosippa och klockgentiana.

Motiveringen till utmärkelsen lyder:
”Utifrån sitt djupa intresse för botanik har Inger och Mats Runesson på företaget Pratensis spelat en mycket betydelsefull roll i den svenska ängens renässans. Med gedigen kunskap och ihärdigt arbete har de utfört en pionjärinsats inom svensk fröodling och skapat en fröbank av arter som hör hemma i den svenska floran. Deras arbete har gjort det möjligt för alla som vill att anlägga en äng med svenska ängsarter.”

Pratensis är latin och betyder ”växa på äng”. Läs mer om Pratensis.

——————————-

Juryn till Årets Pollinatör 2019 bestod av:

Isak Isaksson, Naturskyddsföreningen
Moa Pettersson, Biologiska mångfaldens dag
Helena Elmquist, Odling i Balans / LRF
Ola Jennersten, WWF
Jenny Henriksson, Mångfald på Slätten / Jordbruksverket

Övriga nominerade var Uppsala Linneanska trädgårdar, Vägkantsprojektet med Ebba Werner, Petter Haldén, naturvårdsrådgivare på Hushållningssällskapet och Hidinge gård i Närke.

——————————-

Pollinera Sverige och Svenska Bin lanserade 2017 utmärkelsen Årets Pollinatör som tilldelades Trafikverket på Gotland:

2018 valdes bonden Niclas Malm på försöksgården Glyttinge i Östergötland

——————————-

Fakta om gräsmattor och ängar:

– I Sverige är 52 procent av de urbana gröna ytorna gräsmattor.

– Malmö, Uppsala och Göteborg har i drygt 16 procent gräsmatta. Ängsliknande marker bidrar med ytterligare drygt 3 procent och om man räknar med gräsplaner och liknande idrottsanläggningar, så täcker gräsmarkerna mer än en femtedel av markytan i de tre tätorterna.

– Landets kommuner spenderar varje år drygt åtta miljarder kronor på klippning och annan omvårdnad av de 2 600 kvadratkilometer gräsmark som finns i våra städer. Att sköta ängsliknande gräsmattor kostar ungefär hälften så mycket.

– Städernas välansade gräsmattor är ett problem för den biologiska mångfalden. De gräsmattor som dominerar i städernas parker och runt flerbostadshus består vanligtvis av en handfull arter, som rödsvingel, rödven och engelskt rajgräs.

Källa Forskning & Framsteg

——————————-

Läs mer om hur ängar kan bidra med mångfald:

Sveriges Natur: Stadsängar bättre än gräsmattor

LAWN-projektet – gräsmattan som kulturellt och ekologiskt fenomen

LAWN-projektet – handbok

——————————-

Fakta om gräsmattor och ängar:

– I Sverige är 52 procent av de urbana gröna ytorna gräsmattor.

– Malmö, Uppsala och Göteborg har i drygt 16 procent gräsmatta. Ängsliknande marker bidrar med ytterligare drygt 3 procent och om man räknar med gräsplaner och liknande idrottsanläggningar, så täcker gräsmarkerna mer än en femtedel av markytan i de tre tätorterna.

– Landets kommuner spenderar varje år drygt åtta miljarder kronor på klippning och annan omvårdnad av de 2 600 kvadratkilometer gräsmark som finns i våra städer. Att sköta ängsliknande gräsmattor kostar ungefär hälften så mycket.

– Städernas välansade gräsmattor är ett problem för den biologiska mångfalden. De gräsmattor som dominerar i städernas parker och runt flerbostadshus består vanligtvis av en handfull arter, som rödsvingel, rödven och engelskt rajgräs.

Källa Forskning & Framsteg

——————————-

Läs mer om hur ängar kan bidra med mångfald:

Sveriges Natur: Stadsängar bättre än gräsmattor

LAWN-projektet – gräsmattan som kulturellt och ekologiskt fenomen

LAWN-projektet – handbok

Pollinering Apiscandia

Ängar, humlor och pollinering på Apiscandia

I samband med den nordiska biodlarkongressen Apiscandia anordnade Pollinera Sverige i samarbete med Svenska Bin en temadag på Clarion Hotel Post i Göteborg. Programmet hölls 10 februari 2019.
Föreläsare är humleexperten Göran Holmström, Stina Weststrand från Göteborgs Botaniska Trädgård, Anders Ridderström från SNF Göteborg och Stina Andersson från föreningen Kulturmark, biologerna Mats och Inger Runesson från Pratensis samt Pär Svensson från Örkelljunga kommun. 

PROGRAM

9.00–9.40 Vad kan du göra för att hjälpa bina? Anders Ridderström, Naturskyddsföreningen i Göteborg.

10.00–10.40 Pollination genom tiderna: en evolutionär resa från det första pollenkornet till dagens utmaningar, Stina Weststrand, vetenskaplig indentent på Göteborgs Botaniska Trädgård.

11.00–11.40 Vilda bin och humlor – Göran Holmström, journalist och expert på humlor och bin. Han kallas ”Herr Humla” för sina stora kunskaper och är efterfrågad expert på citronbin. ”Intresset för humlor ökar stort i Sverige just nu”, menar Göran, som varje år håller tiotalet humlevandringar där vissa har samlat nära 200 personer. 

13.00–13.40 Så skapade vi ängsprojekten på Hisingen – Anders Ridderström, Naturskyddsföreningen i Göteborg och Stina Andersson, Föreningen för Kulturmark.”Vanliga hederliga svenska ängsväxter håller på att bli utrotade”, menar Anders som är en drivande eldsjäl för Ängsgruppen på Naturskyddsföreningen i Göteborg. Föreningen för Kulturmark, där Stina är aktiv, sköter sedan 2006 fem fornlämningsområden på Hisingen som ängar med fagning, florainventering och lieslåtter med gott resultat.

14.00–14.40 Anläggning och skötsel av gräsytor och ängar – biologen Mats Runesson på fröföretaget Pratensis.Utifrån ett stort miljöengagemang drivs företaget som satsat på svenska fröer, utrotningshotade arter och anläggning av ängar. Just nu odlar man 100-talet ängsväxter. ”Många vill anlägga äng för att hjälpa olika insekter”, berättar Mats.

15.00–15.40 Bipradiset i Örkelljunga – Pär Svensson från Örkelljunga kommun. Pär berättar hur ett igenvuxet grustag har skapat goda förutsättningar för både bin och människor i kommunen, och hur konceptet med Biparadis sprider sig över landet.

Pollinera Sverige

Experter samlas bakom Pollinera Sverige

Under en workshop 1 december 2017 lades den första grunden till nätverket Pollinera Sverige som ska lyfta den livsviktiga pollineringsfrågan.
Forskare och experter från Sveriges universitet och företrädare för miljöorganisationer, parker och trädgårdar, biodlare, koloniträdgårdsföreningar samt bönder och odlare var eniga om att dela och sprida kunskaper om hur vi kan gynna pollinatörerna.

Workshopen gav gott resultat och man enades om att bygga vidare på samarbetet internt mellan parterna och även att satsa på utåtriktade kampanjer mot allmänheten.

– Bara att dela sina pågående projekt tillför oerhört mycket. I den här gruppen ska vi samla alla resurser som finns från avancerad forskning till skolmaterial för barn och hjälpas åt att sprida det, säger biodlaren Lotta Fabricius Kristiansen, som tagit initiativet till nätverket tillsammans med kommunikatören Anna Lind Lewin.

– Efter att vi under fyra år arbetat med att lyfta den svenska binäringen i föreningen Svenska Bin har vi sett behovet av att informera om alla pollinatörer, även vilda bin som solitärbin och humlor. Dessa arter far ännu mer illa på platser där det odlas få grödor, i natur med minskad biologisk mångfald eller av pesticider än vad våra honungsbin gör, säger Anna Lind Lewin.
– Pollinatörerna behöver samma sak som vi – mat och boplatser.

——————————
Exempel på projekt:

Odling i Balans driver Samzon tillsammans med svenska bönder.

Jordbruksverket driver projekt som till exempel Mångfald på Slätten för att öka intresset för hur man kan gynna den biologiska mångfalden i slättbygdsområden i Sverige.

Bee Urban driver Blommor för Bin i samarbete med WWF.

Svenskt Sigill kommer med en certifiering med blommande kantzoner.

Swedish Gardens har startat ett samarbete med Svenska Bin kallat Surrande parker och trädgårdar.

Naturskyddsföreningen driver projektet Tack för maten, bina! för skolan där grundskollärare erbjuds film, faktablad och skolövningar om bin och pollinering och filmen Bina, naturens trädgårdsmästare av dokumentärfilmaren Tina-Marie Qwiberg.

Kiviks musteri har satsat på samarbete med Svenska Bin i Utan bin inga äpplen.

Koloniträdgårdsförbundets har mijöcertifiering av sina medlemsföreningar.

Sveriges Lantbruksuniversitet SLU arbetar i flera olika projekt kring pollinatörer och bihälsa.

Artdatabanken kategoriserar och samlar kunskap om arters utbredning och minskning.

Sveriges Biodlares Riksförbund samlar runt 13.000 biodlare vars bisamhällen bidrar till pollineringen.

Biodlingsföretagarna samlar runt 400 biodlingsföretag och driver pollineringssamarbeten med bönder och odlare runt om i Sverige.

Centrum för miljö- och klimatforskning och Biologiska institutionen vid Lunds universitet studerar och utvärderar effekten av landskap i kombination med olika faktorer som kan påverka pollinering av vilda pollinatörer och honungsbin.

——————————
Deltagare på nätverksträffen:

Artur Larsson, ekolog Artdatabanken, Sveriges Lantbruksuniversitet SLU

Petter Haldén, naturvårdsrådgivare Hushållningssällskapet

Jenny Henriksson, biologisk mångfald Jordbruksverket

Ida Wahlund, Naturskyddsföreningen i skolan

Helena Elmquist, verksamhetsledare Odling i Balans LRF

Stella Westerlund, senior advisor nätverket SSPPG, Swedish Gardens

Gunilla Stridbeck, projektledare nätverket SSPPG, Swedish Gardens

Ola Jennersten, expert biologisk mångfald WWF

Eva Forsgren, biodling och bihälsa, Sveriges Lantbruksuniversitet SLU

Ullrika Sahlin, Centrum för miljö- och klimatforskning, Lunds Universitet

Monica Selling, biodlare och ordförande Sveriges Biodlares Riksförbund

Staffan Tegebäck, Biodlingsföretagarna

Tobias Nilsson, projektledare Blommor för Bin, Bee Urban

Johan Widing, ekobonde Bokeslundsgården

Preben Kristiansen, bihälsoexpert Apinordica

Ulf Nilsson, trädgårdsrådgivare Koloniträdgårdsförbundet & Fritidsodlingens Riksorganisation

Helena Allard, agronom med ansvar för miljö & klimat, Sigill Kvalitetssystem

Anna-Karin Fallheden, kommunikatör Riksförbundet Svensk Trädgård

Erika Olsson, bonde på Onsberga gård och processledare

Lotta Fabricius Kristiansen, Pollinera Sverige / Svenska Bin / Apinordica

Anna Lind Lewin, Pollinera Sverige / Svenska Bin / Lind Lewin kommunikation

Artur Larsson

Så kan vi bromsa minskningen av insekter

Under hösten 2017 ökade en ny tysk studie intresset för insekter ovanligt mycket och svarta rubriker har beskrivit en drastisk minskning av deras antal. Artur Larsson vid Artdatabanken, som kartlagt många av de svenska insekterna, menar att minskningen av arter i första hand beror på den storskaliga omvandlingen av landskapet.

– Många vill ju nu förklara detta med besprutningen i jordbruket. Jag har svårt att föreställa mig att det enbart är det som ligger bakom minskningen. I jordbruksbygder är det en del av problemet, men den största påverkan är omvandlingen av landskapet och urbaniseringen, menar Artur Larsson, som arbetar på Artdatabanken vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Uppsala.
– Hälften av alla arter i Sverige är insekter och det är ju inte lätt att hålla reda på vad de alla gör, säger han och berättar att alla dessa arter har en funktion.
– Det kan vara att äta andra insekter som är skadedjur, bryta ner växtmaterial eller att pollinera. Eller att vara föda för andra djur som fåglar, fladdermöss och fiskar. Allt detta tar vi för givet. Fåglarna flyger över halva jordklotet till oss varje år för att vi har fler insekter häruppe och de får gott om mat. Om det försämras blir det färre djur som kommer hit för att äta insekter, berättar Artur.

Störst minskning i jordbrukslandskap
Artur menar att den tyska studien är intressant för att den avslöjar ett annat perspektiv på naturen och insekterna eftersom man hittills främst har diskuterat enskilda arter, men att det här handlar om biomassan – alltså summan av alla insekter.
– Det bör dock inte förstoras upp till en världskatastrof. Studien visar hur det ser ut i naturskyddsområden i jordbrukslandskap i Tyskland, vilket förmodligen är jämförbart med Danmark och södra Sverige. Totalt sett är vi ett stort och ganska glesbefolkat land med mycket skog och naturområden och trenden kan vara en annan där.

Mer kunskap om insekterna behövs
Som ansvarig för att sprida kunskap om våra inhemska arter via digitala plattformar som Artfakta och Artnyckeln hoppas han att detta kan leda till att Sverige och andra länder får resurser till en bättre miljöövervakning.
– Vi har ju nästan ingen bevakning av biologisk mångfald i Sverige. Resurserna har bara räckt till att studera en bråkdel av arterna. Idag finns indicier men trenden går ofta inte att mäta. Och då missar vi de stora ekologiska förändringarna. Artur efterlyser mer kunskap.
– Vi skulle behöva veta mer detaljer – är det pollinatörerna som minskar, rovinsekterna, arterna i skogen eller jordbrukslandskapet? Vet vi det kan vi bättre förutsäga vilka ekologiska konsekvenser det kan få. Fastän insekterna utgör två tredjedelar av livet på jorden har vi människor ingen bra metod att mäta hur de lever.

Hårt utnyttjande ökar de ekologiska riskerna
Genomgående är dock att man på alla platser där jorden brukas hårt, som till exempel i södra Sveriges jordbrukslandskap, kommer att se ekologiska effekter, säger Artur.
– Det vi ser nu är ju resultatet av en lång omvandling av landskapet, ända sedan andra världskriget och framåt har jordbruk och skogsbruk motoriserats, vi har reglerat vattendrag, dikat ut våtmarker och börjat använda konstgödsel och pesticider. Denna storskaliga omvandling pågår fortfarande.

Hållbar markanvändning krävs
Forskare och biologer pekar sedan länge på att utdikning av våtmarker och avverkning av skog är anledningar till att arter försvinner.
– För att stoppa minskningen av arter måste vi framöver bli mer medvetna om hur vi använder vatten, skog och mark. Ställa oss frågor om hur pass hållbar markplaneringen och markanvändningen är i Sverige idag, säger Artur.
– Vi behöver nyttja naturen mer skonsamt och sätta en gräns för vårt uttag: ”Det här tar vi och det här lämnar vi till naturen”. Hur mycket ska dikas ut och hur mycket mer gräsmark ska bli åker? Fortsätter vi att ta bort stengärdesgårdar och diken så minskar boplatserna för många djur. Likaså måste vi fråga oss hur mycket skog vi ska avverka, idag tar vi det mesta och lämnar väldigt lite naturskog och döda träd.

Där pollinering behövs som mest minskar pollinatörerna
Ofta är det just i de områden där vi odlar mest grödor och är beroende av pollinering som de pollinerande insekterna är som mest hotade.
Jordbruksverket har information om hur man aktivt kan spara kantzoner som blir hemvist för pollinatörer och rovinsekter, som sedan sprider sig ut i grödan och pollinerar den eller äter skadeinsekterna.
– Tar vi bort kantzonerna så det blir åker hela vägen ut har dessa nyttiga insekter ingenstans att gömma sig för jordbruksmaskinerna, avslutar Artur.

Även besprutning och pesticider borde minskas eftersom de kan utgöra ett hot mot mänskliga rättigheter menar FN i sin rapport om matproduktion från januari 2017.

Artur menar att synen på pesticider till viss del är en generationsfråga.
– Har man lärt sig att det ska sprutas varje år vid en viss tidpunkt så tänker man kanske inte på vad som händer i omgivningen. Många ser ju inte alls värdet av insekterna utan anser att alla är skadedjur, säger Artur

……………………………………

Om du har egen mark eller kan påverka omgivningen där du bor, tänk på att:
– återskapa naturliga gräsmarker som inte är åker
– lämna eller återskapa diken
– behåll åkerholmar
– lämna våtmarker
– behåll eller skapa stenrösen som kan bli boplats
– lämna döda träd och död ved

……………………………………

I Sverige finns nästan 300 vilda arter av bin, varav cirka 40 är humlor.
Nästan 100 arter vilda bin finns idag med på Artdatabankens lista över rödlistade arter.

Utan bina hotas pollineringen av våra grödor som till exempel raps, klöver, frukt och bär.
https://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/miljoklimat/ettriktodlingslandskap/mangfaldpaslatten/pollinering.4.5d7f124b1529bb0218e6550a.html

Artdatabankens nationella sammanställning över rödlistade arter:
https://www.artdatabanken.se/var-verksamhet/rodlistning/

Jordbruksverkets information om nyttodjur:
http://www.jordbruksverket.se/nyttodjur

http://webbutiken.jordbruksverket.se/sv/artiklar/ovr353.html

http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/miljoklimat/ettriktodlingslandskap/mangfaldpaslatten/vardaviltpaslatten/skalbaggsasar.4.eb81582149e826b3c6a7ee1.html

Källa: svenskabin.se/press