”Vi behöver förändra normen för vad som är rätt och riktigt i odlingar och trädgårdar.”

”Vi behöver kombinera olika syften. Att man vill ha en kortklippt gräsmatta att spela boll på betyder inte att hela trädgården måste se ut så. Likadant i jordbrukslandskapet, där det behövs olika typer av landskapselement i mellanrummen. Jag vill speciellt nämna brynen som ligger mellan odlad mark och skog. De brukar sällan vara någons ansvar och tenderar att rationaliseras bort. Men de är ofta den bästa platsen för bin och andra insekter. Där finns både mat och boende för många viktiga arter.

Jag har gjort en resa från att arbeta som utbildare och biodlare till att forska om rådgivning och hållbara landskap för pollinatörer på Sveriges lantbruksuniversitet SLU.

Efter många år med dessa frågor har jag insett att om vi ska lyckas förändra normen och våra förhållningssätt så måste vi arbeta MED människorna.

Vad kan vi göra tillsammans för att stärka landskapet? När det blir större mångfald så blir det bättre för de vilda pollinatörerna samtidigt som det också blir bättre för honungsbina.

Jag har arbetat i Naturskola med barn och unga och sett kraften i att lära sig namnen på växter och djur.

Min kollega folkbildaren och biologen Pelle Holmberg brukade säga: ’Om man ska gå på fest och inte känner nån och inte vet vad de heter då känner man sig bortkommen. Likadant är det med naturen man måste bekanta sig med de arter som finns där. Då känner man sig mer välkommen.’ Det handlar om relationer!”

—–

Lotta Fabricius Kristiansen har en bakgrund som biodlare, rådgivare och folkbildare. Forskar med fokus på bihälsa och pollinering på SLU Sveriges lantbruksuniversitet.