Pollineringsveckan hålls 17–25 maj 2025. Här lyfter vi pollinatörernas viktiga arbete tillsammans! Alla kan bidra.
Under Pollineringsveckan anordnar föreningar, företag, skolor, muséer, bibliotek och många andra runt om i hela Sverige olika aktiviter som sprider kunskap om pollinerande insekter och de växter som de är beroende av och samspelar med.
Hör gärna av er och berätta vad som händer runt om i landet!
Detta år arrangerar vi under veckan: – Pollineringsveckan på Österlen som en gemensam manifestation kring biologisk mångfald.
Bägge utställningarna är i samarbete med fotografen Lena Granefelt.
—————
Det här gjorde vi under Pollineringsveckan 2024 : Utställningen SURR visades i Botaniska trädgården i Göteborg maj- september. Deras spännande program kan man ta del av på botaniska.se
En version av utställningen SURR sattes upp hos Bee Urban på Garnisonen i Stockholm.
Vi gav ut boken Ogräsbibel- en mångfaldspredikan och ställde ut Lena Granefelts foton på ogräs på Rosendals trädgård i Stockholm.
Med de minsta som målgrupp skapade vi boken SURR – vem är det som pollinerar tillsammans med Aron Landahl och Rabén & Sjögren.
Pollinera Sverige delade måndagen 9 september ut pris till Årets Pollinatör Mattias Hammarstedt för Hela Sverige blommar tillsammans med hedersutmärkelser till Jan Wester, Slåttergubben och Emil V Nilsson, Rävbacken för deras arbete med att öka den biologiska mångfalden och gynna pollinerande insekter.
Utmärkelsen Årets Pollinatör delades ut under ett event på Bee Urban Evolution Lab i Stockholm. Detta år hade Pollinera Sverige även valt att dela ut hedersutmärkelser till två mycket förtjänta mottagare. Den välmeriterade juryn valde bland 20-talet nominerade. Medan Mattias Hammarstedt och hans projekt Hela Sverige blommar inspirerat lantbrukare att så in blommor i jordbrukslandskapet har Jan Wester och Emil V Nilsson bidragit till att öka den vilda floran.
Utmärkelsen delas ut av Pollinera Sverige i samarbete med Rikare trädgård och Fritidsodlingens riksorganisation.
Genom Årets Pollinatör vill vi lyfta de hjältar, pionjärprojekt och goda exempel som finns runt om i landet. Sedan starten 2017 har en mångfald av företag, personer, platser, föreningar och verksamheter prisats.
Årets Pollinatör 2024 Mattias Hammarstedt Hela Sverige blommar
”Hela Sverige blommar, som med stark vilja och stor uthållighet drivits av Mattias Hammarstedt, har vuxit från lokalt pionjärprojekt till en framgångsrik nationell rörelse som genom samarbete och förenkling engagerat en stor mängd lantbrukare i Sverige att så växter för pollinerande insekter. Hela Sverige blommar har kraftfullt bidragit till att vi idag ser allt fler blommande fältkanter och trädor i Sveriges odlingslandskap.” Hela Sverige blommar
Hedersutmärkelse: Jan Wester, Slåttergubben ”Med ett till synes outtröttligt engagemang för ängsmarker, lieslåtter och artrikedom driver Jan Wester sedan mer än 20 år företaget Slåttergubben som arrangerar kurser i lieslåtter runt om i landet. Genom sin Youtubekanal sprider han effektivt kunskap om hur man kan anlägga och sköta om en äng. Jan Wester är pionjär inom odling av ekologiska fågelfröer och kärleken till lien har även lett till att han designat ett eget ergonomiskt lieskaft. Hans engagemang för att återställa artrika miljöer är en stor inspiration för andra.” Slåttergubben
Hedersutmärkelse: Emil V Nilsson, Rävbacken ”Under tio års tid har biologen Emil genom praktiskt slit och genuint intresse restaurerat ängsmarken Rävbacken utanför Uppsala tillsammans med familj och grannar. Hans nördiga intresse och deras strävsamma arbete har lett till att det idag finns hela 346 olika växtarter på platsen, vilket också gynnar pollinerande insekter. Emils kunskap och erfarenheter har med hans bok Rävbacken kunnat spridas till intresserade i hela Sverige.” Boken om Rävbacken
———-
Jury Isak Isaksson, Naturskyddsföreningen Per Bengtson – SLU Centrum för naturvägledning Sofia Cele, Uppsala universitet Ola Jennersten, tidigare WWF Jenny Henriksson, Jordbruksverket Erik Hansson, Rikare trädgård / Natursidan Niklas Johansson, SLU Artdatabanken Ulf Nilsson, Fritidsodlingens riksorganisation FOR Maj Rundlöf, Lunds universitet Moa Pettersson, SLU Artdatabanken Lotta Fabricius Kristiansen, SLU Råd Nu/ Pollinera Sverige
———-
Tidigare mottagare av utmärkelsen Årets Pollinatör:
– 2017: Trafikverket på Gotland för medveten skötsel av vägkanter
– 2018: Gårdsmästare Niclas Malm som drivit försöksgårdar utanför Linköping
– 2019: Fröföretaget Pratensis i Småland
– 2020: biologen Ebba Werner som arbetat för blommande vägkanter i Halland
– 2021: Nybro kommun för sin satsning på ängar, golfbanor och parkmark.
– 2023: Projektet Så Vilda på Göteborgs Botaniska trädgård
Pollinera Sverige ger upprättelse åt de mest hatade och baktalade växterna – ogräsen. Vi vill utmana normen för vad en trädgård ska vara och hur det ska se ut i våra parker och utomhusmiljöer.
20 mars–11 maj 2025 hänger utställningen Älska Ogräs med Lena Granefelts foton ur boken på Norrvikens trädgårdar i Båstad och maj 2024 visades utställningen på Rosendals trädgård på Djurgården i Stockholm.
I Ogräsbibel lyfter vi fram vilda lågstatusväxter och visar deras värde för de pollinerande insekterna och för oss själva.
Det finns egentligen inga speciella ogräs. Alla växtarter kan bli ogräs om de växer på fel plats. De är helt enkelt växter som finns där människor inte upplever dem som önskvärda. Många så kallade ogräs är viktiga källor till mat för pollinerande insekter som fjärilar, bin, blomflugor och skalbaggar.
Oönskat ogräs eller kulturväxt? Ogräsen är först på plats att erövra störd eller uppodlad mark – som växtrikets första insatsstyrka i naturen intar de raskt varje ledig markyta. I lagom mängd kan vissa av dessa arter vara både vackra och nyttiga. En art kan alltså både vara ett oönskat ogräs och en odlad kulturväxt beroende på var den växer. Ogräsväxter kan också förhindra att odlade växter blir uppätna genom att locka skadedjurens nyttiga fiender till trädgården. Nyttodjur som nyckelpigor och blomflugslarver hjälper till att hålla bladlössen i schack, medan jagande jordlöpare trivs bland lite ogräs. ”Att växa som ogräs” används ofta nedsättande, men tänk istället kraftfull, företagsam och full av obändig livskraft!
Lotta Fabricius, Anna Lind Lewin, Lena Granefelt och Lisen Sundgren har tillsammans skapat Ogräsbibel.
Ogräsbibel – en mångfaldspredikan,är ett samarbete med fotografen Lena Granefelt och Lisen Sundgren, expert på ätbara vilda växter. Fakta om pollinatörernas koppling till växterna: Niklas Johansson på SLU Artdatabanken.
Ogräsbibel lanserades under Pollineringsveckan 2024.
Vad är ett ogräs? I Sverige finns några hundra arter vars plantor kan anses uppträda som ogräs i trädgårdar och odlingar. Det är runt tio procent av vår vilda ört- och gräsflora. I äldre tider användes ordet gräs rent allmänt för örtartade växter. Ogräs betydde alltså ”oört”, ett ord som också finns i danskans ”ukrudt” och tyskans ”unkraut”. Ogräsbibel innehåller 25 ogräs som på ett eller annat sätt är viktiga för pollinerande insekter som maskros, kirskål, brännässla, fibbla, klöver, mjölke, plister, kardborre, löktrav och hundkäx.
——————–
En enkät* om ogräs bland Plantagens kunder visar att intresset för att bidra till en bra miljö för pollinatörer är stort, men att kunskap saknas om vilka växter de behöver.
Hela 94 procent vet att vilda växter är viktiga för pollinerande insekter och 68 procent vill ha mer kunskap om hur man skapar en trädgård för pollinatörer och andra nyttodjur.
Nästan 60 procent ser det som en självklarhet att lämna vilda växter till pollinatörerna.
Samtidigt toppar kirskål listan – nära 80 procent anser att den är ett ogräs, följt av maskros, nässla och tistel. Alla dessa är viktiga födo- eller värdväxter för pollinerande insekter.
17 procent lägger hälften av sin tid i trädgården på att rensa ogräs.
80 procent rensar för hand, 11 procent använder ogräsbekämpningsmedel, 12 procent rensar inte ogräs alls.
När det gäller gräsmattan anser 72 procent att det gott kan få finnas lite klöver och andra växter där, medan 9 procent vill att den ska se ut som en golfgreen. Nära 17 procent har gärna långt gräs och blommor i sin gräsmatta.
Pollinera Sverige och Plantagen har sedan 2019 samarbetat för att sprida kunskap om växter som gynnar pollinatörer.
AFFISCHSERIE VÅRA VÄNNER POLLINATÖRERNA Tillsammans med illustratören Aron Landahl har vi utvecklat en serie affischer och brevkort som sprider kunskap om pollinatörer och växter som de behöver. I vår serie finns nu sju olika motiv tryckta på vackert Skandia natur av tryckeriet SLG i Danderyd. Affischerna belönades hösten 2019 med Publishingpriset.
Varje affisch har en informationstext om insekterna och växterna.
Med start under Pollineringsveckan landar utställningen SURR i Botaniska trädgården i Göteborg. – Att få visa utställningen i Botaniska trädgårdens fantastiska miljö känns fantastiskt, säger Anna Lind Lewin, grundare till Pollinera Sverige tillsammans med Lotta Fabricius Kristiansen. – Här finns kunskapen om växterna och en ambitiös verksamhet för barn som är helt i linje med vårt arbete.
Denna sommar visas utställningen också i Bee Urbans takträdgård på Garnisonen i Stockholm.
SURR innehåller nära porträtt på pollinerande insekter fotograferade av Lena Granefelt. Här kan man lära sig mer om humlor, honungsbin, blomflugor, solitärbin, fjärilar och skalbaggar. Målet med utställningen är att visa att pollinatörerna är många, och behöver olika växter och miljöer för att överleva.
Utställningen skapades som ett utomhuskoncept under pandemin våren 2021. Sedan dess har den bland annat visats i Stockholm, Skellefteå, Malmö, Skara och Kivik.
Pollinera Sverige vill folkbilda och sprida kunskap genom pedagogiska och lättillgängliga kunskapsmaterial som utställningen och inspirationsboxen SURR i skolan.
På Göteborgs botaniska trädgård har man sedan 2019 drivit kunskapsprojektet Så Vilda som engagerat 15 000 barn. För det arbetet har de belönats med utmärkelsen Årets Pollinatör 2023.
– Det är jätteroligt att vårt projekt får utmärkelsen Årets Pollinatör. Jag tror verkligen att uppmärksamheten kommer att hjälpa oss utveckla projektet ytterligare och ge oss möjlighet att nå ännu fler barn, säger Helen Ekvall, projektledare och pedagog på Göteborgs botaniska trädgård.
Så Vilda engagerar barn att vara med och förändra sin närmiljö, samtidigt som de lär sig mer om den biologiska mångfalden, med fokus på växter och pollinerande insekter. – Det ger kraft och kunskap att så frön, se växterna gro och växa till en äng som kan bjuda in humlor, bin och fjärilar, säger Helen Ekvall.
Det finns mycket forskning som visar att den biologiska mångfalden är hotad. – Det här är ett spännande och nytt sätt att sprida kunskap samtidigt som barnen får verktyg att göra något själva för att öka mångfalden, berättar Jenny Klingberg, föreståndare för Göteborgs centrum för globala biodiversitetsstudier GGBC, som samarbetat med Så Vilda! sedan starten.
Så Vilda vill skapa en rörelse som står upp för biologisk mångfald och vår vilda flora och arbetar för att hejda ”växtblindhet”. – Andelen människor som kan namnge växter i sin närhet minskar i hela världen, men insikt om växternas värde kan bidra till att vända den här utvecklingen, berättar Helen Ekvall. – Vårt arbete har varit möjligt tack vare alla fantastiska barn, pedagoger, scoutledare och andra som deltagit, skapat ängar och lärt sig om biologisk mångfald.
Pedagogerna i skolorna som arbetar med barnen får stöd att förmedla kunskapen vidare. – När vi började arbeta med Så vilda för tre år sedan hade vi ingen kunskap om pollinerande insekter, men idag vet både barnen och vi hur viktiga de är. Vi har fått kunskap och glädjen att få hjälpa dem, och det har också spritt sig som ringar på vattnet till barnens föräldrar, berättar förskolelärare Helén Diesfeldt från Tunnlandsgatans förskola.
Motivering från juryn: ”Så vilda arbetar framgångsrikt med att sprida kunskap och engagemang om vikten av biologisk mångfald och pollinerande insekter. Projektet engagerar både skolor och allmänhet i rörelsen som står upp för den vilda floran och bjuder generöst på fakta. Här finns en magisk trädgård, ett pedagogiskt och inspirerande informationsmaterial samt ett synnerligen välskött instagramkonto.” Jury: Jenny Henriksson, Jordbruksverket Ulf Nilsson, Fritidsodlingens Riksorganisation FOR Erik Hansson, Natursidan.se och Rikare trädgård Lotta Fabricius Kristiansen, Pollinera Sverige och SLU Råd Nu Moa Pettersson, Sveriges entomologiska förening Maj Rundlöf, Lunds universitet Niklas Johansson, SLU Artdatabanken
I samarbete med fotografen Lena Granefelt, skribenten Bella Linde och trädgårdsmagasinet Rum Ute har Pollinera Sverige tagit fram tidningen Paradis för pollinatörer om levande trädgårdar, blommande ängar, fruktträd och bärbuskar som gynnar pollinatörerna.
I tidningen finns intervjuer med Ola Jennersten på WWF, humleforskaren Lina Herbertsson, Stina Weststrand på Göteborgs Botaniska, fröföretaget Pratensis, illustratören Aron Landahl samt äppelodlaren och cidermakaren John Taylor.
Pollinera Sverige har sedan 2020 arbetat tillsammans med Lena Granefelt för att sprida inspiration och kunskap om pollinering till folk med intresse för odling och trädgård. – På vägen har många viktiga pollinatörer fångats på bild och det känns väldigt roligt att under pandemin kunna visa dem utomhus på attraktiva platser där den blir tillgänglig för många, berättar Anna Lind Lewin på Pollinera Sverige.
Lena Granefelt skapar bilder med utgångspunkt i natur, växtkraft och biologisk mångfald, bland annat den hyllade boken och utställningen Flora Supersum. – Jag har fotograferat trädgård och odling i många år. Under arbetet med SURR har jag fått möjlighet att rikta blicken mot ett helt nytt område – jag har upptäckt de pollinerande insekterna och lärt mig att se alla de här små varelserna som individer med olika viktiga uppgifter.
Syftet med utställningen är att visa att pollinatörerna är många och att de är specialiserade på olika växter. – Det är både humlor, solitärbin, fjärilar, skalbaggar, honungsbin och flugor som hjälper till med pollineringen. Vi är beroende av dem eftersom de pollinerar vår mat och den vilda naturen. Därför måste vi se till att de har mat och husrum nog för att kunna överleva och trivas, säger Lotta Fabricius Kristiansen på Pollinera Sverige.
Foto: Lena Granefelt Art direction: Anna Lind Lewin Faktatexter: Anna Lind Lewin och Lotta Fabricius Kristiansen i samarbete med Niklas Johansson på Artdatabanken SLU
Pollinera Sveriges utomhusutställning SURR exponerades i maj 2021 både i Kungsträdgården, Stockholm och på Kiviks Musteri på Österlen.
SURR i äppellunden på Kiviks musteri.
Syftet med utställningen är att visa att pollinatörerna är många. Både humlor, vildbin, fjärilar, skalbaggar, honungsbin och flugor hjälper till med pollineringen. – Vi är beroende av dem alla för pollinering vår mat och den vilda naturen. Därför måste vi se till att de har mat och husrum nog för att kunna överleva och trivas, säger Lotta Fabricius Kristiansen på Pollinera Sverige.
Fotografen Lena Granefelts bilder till SURR med porträtt av olika pollinatörer hade i maj också en uppskattad utställning i Kungsträdgården i Stockholm. Lena är sedan många år engagerad i att skapa bilder med utgångspunkt i natur, växtkraft och biologisk mångfald, bland annat den hyllade boken och utställningen Flora Supersum.
Bakom SURR!: Foto: Lena Granefelt Art direction: Anna Lind Lewin Faktakälla och research pollinatörer: Niklas Johansson på Artdatabanken och Lotta Fabricius Kristiansen Textbearbetning: Anna Lind Lewin Print och repro: SLG, Danderyd Produktion: Pollinera Sverige
PIONJÄRPROJEKT PÅ ÖSTERLEN: Stenshuvuds nationalpark och Kiviks Musteri – som är nära grannar – slog sig våren 2021 samman för att öka den biologiska mångfalden i sin närmiljö. Initiativet till projektet har tagits av Pollinera Sverige.
– Området vi befinner oss i är unikt på många sätt. Vi vill tillsammans arbeta för att bevara artrikedom och mångfald och speciellt fokusera på att skapa gynnsamma förhållanden för alla bin, humlor och andra nyttodjur i vårt område, berättar Jan Flemming Jensen som är odlingschef på Kiviks musteri.
I nationalparken och på naturum satsar man under kommande säsong stort på att sprida kunskap om vilda bin och deras behov av föda och bostäder. – Genom att Kiviks Musteri med sin äppelodling och musteri är ett besöksmål i direkt anslutning till nationalparken kan vi tillsammans bidra till att besökare får kunskap om både odlad och vild natur. Många besökare här i området vandrar mellan våra enheter, berättar Simon Lundin, biolog och guide på naturum Stenshuvud.
Aktörerna har tre gemensamma mål: att bygga upp ett långsiktigt lokalt samarbete för mångfald, skapa plats för forskning, testodlingar och miljöfrämjande insatser, samt att inspirera och sprida kunskap till allmänheten. I detta ingår försöksprojekt tillsammans med Sveriges Lantbruksuniversitet i Alnarp och Uppsala och olika samarbeten med forskare vid Lunds universitet. Samarbete sker också med EU-projektet Beespoke, som ska förbättra förutsättningarna för vilda pollinatörer genom insådd av lokala blommande växter. Även Naturskolan Österlen kommer att vara engagerade i projektet.
På naturum Stenshuvud satsar man på boplatser för pollinatörer under våren och på Kiviks Musteri påbörjas anläggningen av en mångfaldsträdgård i odlingarna. – Här ska vi inspirera besökare och visa hur man med enkla medel kan bidra till större mångfald i sin egen trädgård eller odlingsyta, berättar Jan Flemming Jensen.
Blommande växter hela sommarsäsongen är till exempel avgörande för bin och humlor. – I våra odlingar har vi sedan länge samarbete med SLU i Alnarp och det pågår försök att så in olika växter för att undersöka hur öka andelen nyttodjur kan öka, berättar Jan Flemming Jensen.
Pollinera Sverige är en plattform för utveckling, samverkan, kunskapsspridning som startades 2017 av Anna Lind Lewin och Lotta Fabricius Kristiansen. Genom samarbete bygger vi ett starkt nätverk där olika aktörer kan dra nytta av varandras arbete och kanaler. Projektet får bland annat stöd från Jordbruksverket.
Pollineringsveckan 2021 hålls i hela landet mellan 15–23 maj.