Menu

Jordbruk

IMG_9170

Pollinera Sverige på besök i Bryssel

Den 21 februari 2020 var lantbrukaren Hans Eriksson tillsammans med Anna Lind Lewin från Pollinera Sverige inbjuden till konferensen “Halting the loss of pollinators” arrangerad av IEEP i Bryssel.

Hans Eriksson berättade om sitt framgångsrika arbete med blommande träda – vilka vinster det har gett i hans verksamhet på gården Västeräng, och ingick även i en panel om jordbruk och pollinering.

Pollinera Sverige berättade om sitt nätverk och kommunikationskonceptet Pollineringsveckan.

 

Årets pollinatör Niclas Malm

Förebild för bönder blev Årets Pollinatör 2018

Niclas Malm är bonden som visar andra bönder hur man kan kombinera rationellt storskaligt lantbruk med rik biologisk mångfald. På försöksgårdarna Glyttinge och Klostergården utanför Linköping har han sått in ett- och fleråriga växter på svårbrukade åkerkilar och hörn som utan förlust kan användas för att gynna pollinatörerna. För detta belönas han nu med utmärkelsen Årets Pollinatör 2018. 

Nätverket Pollinera Sverige har valt gårdsmästare Niclas Malm till Årets Pollinatör 2018 med följande motivering:

”Niclas Malm sprider viktig kunskap, bland annat genom de fältvandringar som anordnas i Hushållningssällskapets regi. På gårdarna Glyttinge och Klostergården inom projektet Mångfald på slätten har man genom att skapa samarbete med lantbrukare, växtodlingsrådgivare och övriga intressenter bidragit till att fler inom lantbruket uppmärksammar pollinatörernas behov av mat under hela säsongen.”

Niclas Malm tycker att det är roligt att arbetet uppmärksammas. Men han njuter också av resultatet.
– Honungsört är härligt att gå i – det bara surrar av humlor och bin där. Det är en upplevelse.
För tio år sedan visste jag faktiskt inte ens att det fanns vilda bin.

Idag har man i projektet tagit fram billiga och effektiva metoder för att gynna mångfalden som är lätta att genomföra ute på gårdarna.
– Vi anpassar fröblandningarna utifrån markens förutsättningar så att de uppfyller villkoren i förgröningsstödet*. Örter som vi brukar så är honungsört, timotej, vitklöver, rödklöver, käringtand, cikoria, gul sötväppling och bovete.

Honungsört ger en lång sammanhängande intensiv blomning under 4-6 veckor och ger stora mängder pollen och nektar åt humlor och bin. Foto: Apinordica.

Lönsamt att så för bina
Niclas menar att de blommande zonerna är lönsamma.
– Jag är himla intresserad av ekonomi nämligen, och det här kostar oss inget. Vi bönder slipper besvärliga hörn och kan inrikta oss på de ytor som är mer rationella att bruka. I och med att det är så mycket baljväxter i blandningen så ökar vi också bördigheten till den dag man vill ta jorden i bruk igen. Jag tycker inte det har varit svårt alls att skapa de blommande fälten. Jag gör bara som jag brukar och är noga med att göra allt rätt från grunden.

Niclas Malm menar att det med hjälp av jordbrukarstöd skulle göras ännu mer lönsamt för bönderna att så in blommande fält. Han tycker också att lantbrukare ska tänka på vad de blommande fälten kan ge lantbruket.
– Det bidrar till en positiv bild av böndernas arbete, det är något som svenska konsumenter uppskattar.

Förebilder i lantbruket är viktiga 
– Lantbruket är en bransch i behov av förebilder, säger Jenny Henriksson på Jordbruksverket som också arbetar med projektet Mångfald på slätten. Lantbrukarna är ju den grupp som kan göra mest för mångfalden – särskilt i uppodlade slättbygder som Östergötland och Skåne. Insekterna är ju viktiga som pollinatörer men också som föda åt andra, till exempel fåglar. Därför är det viktigt att visa att arbete med biologisk mångfald inte behöver gå stick i stäv med matproduktionen, utan tvärtom kan gynna den, påpekar Jenny Henriksson.

Biodlaren Lotta Fabricius och Anna Lind Lewin, grundare av nätverket Pollinera Sverige, understryker att vi måste hänsyn till bin och humlor om vi vill ha grödor, bär och frukt.
– Kunskap om alla våra pollinatörer och deras olika behov är en överlevnadsfråga för mänskligheten. Ju fler bönder som deltar i mångfaldsarbetet, desto fler arter kan gynnas och bevaras.

Årets Pollinatör 2018 delas ut av nätverket Pollinera Sverige, där bland andra Svenska Bin ingår. 
Tillsammans arbetar nätverkets medlemmar för att samla och sprida kunskap om pollineringen. Pollinera Sverige har i år också lanserat Pollineringsveckan som hölls 19–27 maj. pollinerasverige.se

Jury för Årets Pollinatör:
Artur Larsson, Artdatabanken
Ida Wahlund, Naturskyddsföreningen
Helena Allard, Svenskt Sigill
Eva Forsgren, institutionen för ekologi SLU
Lotta Fabricius Kristiansen, biodlare, föreningen Svenska Bin
Anna Lind Lewin, kommunikationsexpert inom mat och hållbarhet

Årets Pollinatör 2017 delades ut till Trafikverket på Gotland för en medveten skötsel av vägkanter och dikesrenar.

——————-

Projektet Mångfald på slätten startade under 2010 och drivs av Jordbruksverket i samarbete med regionala rådgivare vid olika Hushållningssällskap. Pollinering har varit ett av fyra fokusområden.

Lantbrukarna har under projekttiden anlagt blommande kantremsor och skalbaggsåsar samt gjort planteringar och andra åtgärder i anslutning till vindkraftverk. Man har också satt ut fågelholkar, bikupor för tambin, halmbalar för humlor och bibatterier för solitären. Läs mer här

Andra viktiga projekt som arbetar för mångfald i lantbruket:

Odling i Balans / Samzon
Blommor för Bin som drivs av Bee Urban

——————-

* Förgröningsstödets syfte är att minska det europeiska jordbrukets klimatpåverkan och främja den biologiska mångfalden i jordbrukslandskapet.

Artur Larsson

Så kan vi bromsa minskningen av insekter

Under hösten 2017 ökade en ny tysk studie intresset för insekter ovanligt mycket och svarta rubriker har beskrivit en drastisk minskning av deras antal. Artur Larsson vid Artdatabanken, som kartlagt många av de svenska insekterna, menar att minskningen av arter i första hand beror på den storskaliga omvandlingen av landskapet.

– Många vill ju nu förklara detta med besprutningen i jordbruket. Jag har svårt att föreställa mig att det enbart är det som ligger bakom minskningen. I jordbruksbygder är det en del av problemet, men den största påverkan är omvandlingen av landskapet och urbaniseringen, menar Artur Larsson, som arbetar på Artdatabanken vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Uppsala.
– Hälften av alla arter i Sverige är insekter och det är ju inte lätt att hålla reda på vad de alla gör, säger han och berättar att alla dessa arter har en funktion.
– Det kan vara att äta andra insekter som är skadedjur, bryta ner växtmaterial eller att pollinera. Eller att vara föda för andra djur som fåglar, fladdermöss och fiskar. Allt detta tar vi för givet. Fåglarna flyger över halva jordklotet till oss varje år för att vi har fler insekter häruppe och de får gott om mat. Om det försämras blir det färre djur som kommer hit för att äta insekter, berättar Artur.

Störst minskning i jordbrukslandskap
Artur menar att den tyska studien är intressant för att den avslöjar ett annat perspektiv på naturen och insekterna eftersom man hittills främst har diskuterat enskilda arter, men att det här handlar om biomassan – alltså summan av alla insekter.
– Det bör dock inte förstoras upp till en världskatastrof. Studien visar hur det ser ut i naturskyddsområden i jordbrukslandskap i Tyskland, vilket förmodligen är jämförbart med Danmark och södra Sverige. Totalt sett är vi ett stort och ganska glesbefolkat land med mycket skog och naturområden och trenden kan vara en annan där.

Mer kunskap om insekterna behövs
Som ansvarig för att sprida kunskap om våra inhemska arter via digitala plattformar som Artfakta och Artnyckeln hoppas han att detta kan leda till att Sverige och andra länder får resurser till en bättre miljöövervakning.
– Vi har ju nästan ingen bevakning av biologisk mångfald i Sverige. Resurserna har bara räckt till att studera en bråkdel av arterna. Idag finns indicier men trenden går ofta inte att mäta. Och då missar vi de stora ekologiska förändringarna. Artur efterlyser mer kunskap.
– Vi skulle behöva veta mer detaljer – är det pollinatörerna som minskar, rovinsekterna, arterna i skogen eller jordbrukslandskapet? Vet vi det kan vi bättre förutsäga vilka ekologiska konsekvenser det kan få. Fastän insekterna utgör två tredjedelar av livet på jorden har vi människor ingen bra metod att mäta hur de lever.

Hårt utnyttjande ökar de ekologiska riskerna
Genomgående är dock att man på alla platser där jorden brukas hårt, som till exempel i södra Sveriges jordbrukslandskap, kommer att se ekologiska effekter, säger Artur.
– Det vi ser nu är ju resultatet av en lång omvandling av landskapet, ända sedan andra världskriget och framåt har jordbruk och skogsbruk motoriserats, vi har reglerat vattendrag, dikat ut våtmarker och börjat använda konstgödsel och pesticider. Denna storskaliga omvandling pågår fortfarande.

Hållbar markanvändning krävs
Forskare och biologer pekar sedan länge på att utdikning av våtmarker och avverkning av skog är anledningar till att arter försvinner.
– För att stoppa minskningen av arter måste vi framöver bli mer medvetna om hur vi använder vatten, skog och mark. Ställa oss frågor om hur pass hållbar markplaneringen och markanvändningen är i Sverige idag, säger Artur.
– Vi behöver nyttja naturen mer skonsamt och sätta en gräns för vårt uttag: ”Det här tar vi och det här lämnar vi till naturen”. Hur mycket ska dikas ut och hur mycket mer gräsmark ska bli åker? Fortsätter vi att ta bort stengärdesgårdar och diken så minskar boplatserna för många djur. Likaså måste vi fråga oss hur mycket skog vi ska avverka, idag tar vi det mesta och lämnar väldigt lite naturskog och döda träd.

Där pollinering behövs som mest minskar pollinatörerna
Ofta är det just i de områden där vi odlar mest grödor och är beroende av pollinering som de pollinerande insekterna är som mest hotade.
Jordbruksverket har information om hur man aktivt kan spara kantzoner som blir hemvist för pollinatörer och rovinsekter, som sedan sprider sig ut i grödan och pollinerar den eller äter skadeinsekterna.
– Tar vi bort kantzonerna så det blir åker hela vägen ut har dessa nyttiga insekter ingenstans att gömma sig för jordbruksmaskinerna, avslutar Artur.

Även besprutning och pesticider borde minskas eftersom de kan utgöra ett hot mot mänskliga rättigheter menar FN i sin rapport om matproduktion från januari 2017.

Artur menar att synen på pesticider till viss del är en generationsfråga.
– Har man lärt sig att det ska sprutas varje år vid en viss tidpunkt så tänker man kanske inte på vad som händer i omgivningen. Många ser ju inte alls värdet av insekterna utan anser att alla är skadedjur, säger Artur

……………………………………

Om du har egen mark eller kan påverka omgivningen där du bor, tänk på att:
– återskapa naturliga gräsmarker som inte är åker
– lämna eller återskapa diken
– behåll åkerholmar
– lämna våtmarker
– behåll eller skapa stenrösen som kan bli boplats
– lämna döda träd och död ved

……………………………………

I Sverige finns nästan 300 vilda arter av bin, varav cirka 40 är humlor.
Nästan 100 arter vilda bin finns idag med på Artdatabankens lista över rödlistade arter.

Utan bina hotas pollineringen av våra grödor som till exempel raps, klöver, frukt och bär.
https://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/miljoklimat/ettriktodlingslandskap/mangfaldpaslatten/pollinering.4.5d7f124b1529bb0218e6550a.html

Artdatabankens nationella sammanställning över rödlistade arter:
https://www.artdatabanken.se/var-verksamhet/rodlistning/

Jordbruksverkets information om nyttodjur:
http://www.jordbruksverket.se/nyttodjur

http://webbutiken.jordbruksverket.se/sv/artiklar/ovr353.html

http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/miljoklimat/ettriktodlingslandskap/mangfaldpaslatten/vardaviltpaslatten/skalbaggsasar.4.eb81582149e826b3c6a7ee1.html

Källa: svenskabin.se/press

blommorforbin2

Blommor för bin bjuder in bönder

Målet med projektet Blommor för Bin är att etablera så kallad bifodergröda på 1 000 hektar icke produktiv åkermark innan 2020 i ett samarbete med lantbrukare i framför allt södra Sverige. Bifodergrödan ska främst erbjuda humlor och andra vilda bin pollen och nektar men fler organismgrupper gynnas av åtgärden, såsom fjärilar och fåglar.

Lantbrukare sökes
Bee Urban söker lantbrukare som vill delta i projektet genom att etablera en vallbaljväxtblandning i åkermark. Ersättningen för både etablering och årlig skötsel av grödan är generös och mervärdena många. Främst är de intresserade av gårdar i slätt- och mellanbygd i södra Sverige samt åkerarealer i nära anslutning till områden där många människor rör sig, såsom tätortsnära miljöer.

Faddrar sökes
Genom att betala 200 kronor kan man hjälpa Bee Urban och lantbrukarna att skapa 200 kvadratmeter blomrika miljöer som ger mat till bevingade vänner. Exempel på blommor är rödklöver, honungsört, käringtand och gul sötväppling. Sorterna är valda för att grödan ska kunna erbjuda föda åt vilda bin under största möjliga del av deras flygsäsong under vår och sommar.

Kontakta Tobias Nilsson, tobias@beeurban.se

Projektet stöds av WWF
Läs mer om Blommor för bin

Källa: beeurban.se

Klöverhumla - missgynnad art

Värdering av ekosystemtjänster

”Varken det ekologiska jordbrukets eller andra produktionssystems produktion av ekosystemtjänster och andra kollektiva nyttor belönas i dagens certifieringssystem, eller i landsbygdsprogrammets ersättningar till åtgärder för att uppfylla Sveriges miljömål. En orsak är att det är så svårt att kvantifiera jordbrukets bidrag till bördiga jordar, vackra landskap och rika livsmiljöer för vilda växter och djur.”

Forskarna i projektet “Tjänster och gentjänster – hur kan ekosystemtjänster inkluderas i jordbruksföretagens hållbarhetsarbete?” (finansierat av Stiftelsen Lantbruksforskning) ville därför, tillsammans med organisationer och företag och med lantbrukare med köttproduktion, undersöka metoder för att kvantifiera jordbrukets viktigaste ekosystemtjänster.

Resultaten från forskningsprojektet visade att de metoder som nu finns för att sortera och beskriva ekosystemtjänster i olika grupper (försörjande, reglerande, stödjande och kulturella) på det stora hela fungerar bra för praktikerna. Med fortsatt kunskapsuppbyggnad för att beskriva många livsnödvändiga nyttigheter som jordbruk och landsbygd bidrar med i samhället finns möjligheter att i framtiden utveckla metoder för att värdera och inkludera ekosystemtjänster.

Källa: Stiftelsen Lantbruksforskning
http://www.lantbruksforskning.se/aktuellt/nyheter/lantbrukets-ekosystemtjanster-kartlagda/

 

Bihappy

Vi behöver lära mer om binas betydelse för maten

Att närmare 75 procent av alla livsmedelsgrödor i världen är helt eller delvis beroende av pollinatörer vet bara 33 procent av den svenska allmänheten. Åtta av tio vet att bin och humlor pollinerar men att skalbaggar också hjälper till vet bara 7 procent. Det visar en undersökning som Konsumentföreningen Stockholm (KfS) genomförde våren 2016 med hjälp av Novus.

På grund av ett dysfunktionellt jordbrukssystem har antalet vilda pollinatörer i världen minskat under senare år. Lokalt kan så mycket som 40 procent av insekterna vara hotade. Faktorer som påverkar är förlust av biologisk mångfald, ett ensidigt jordbrukslandskap med få blommande grödor och därmed mindre mat till insekterna, färre stenrösen och blommande dikeskanter, kemiska bekämpningsmedel, skadegörare och klimatförändringar.

En god pollinering kan öka skördarna med mellan 15 och 70 procent. Det är viktigt för livsmedelstryggheten av vissa grödor.
– Vår livsmedelsförsörjning och den biologiska mångfalden är beroende av att många olika sorters bin och andra insekter är friska och förökar sig. Det är en viktig kunskap och vi kan själva hjälpa till att stötta pollinatörerna, exempelvis genom att odla rätt sorters växter i våra trädgårdar, säger Louise Ungerth, chef Konsument & Miljö, KfS.

Livsmedelsbranschen bör ställa krav på sina leverantörer kring biologisk mångfald
Jämfört med många andra regioner i världen har Sverige fortfarande ett någorlunda varierat odlingslandskap, vilket är bra för pollinatörerna. Men trots allt är 100 av 300 arter av vilda bin och humlor hotade i Sverige. På andra håll är läget mer allvarligt, exempelvis i USA och många utvecklingsländer med enorma monokulturer. KfS menar att livsmedelsbranschen har stora möjligheter att stötta pollinatörer också i andra länder genom att ställa krav på sina leverantörer.
– Livsmedelsbranschen importerar 75 procent av bär, frukt och grönsaker. Det ger branschen stora möjligheter att förbättra läget för de viktiga pollinatörerna i andra länder. Vi tycker att branschen ska kräva av sina leverantörer att produktionen sker på ett sätt som tar hänsyn till biologisk mångfald som gynnar pollinatörerna. Det kan till exempel gälla krav på fleråriga växtföljder och restriktioner vid användning av vissa bekämpningsmedel, säger Louise Ungerth.

Coop inleder samarbete med Svenska Bin
Coop inledde samtidigt ett samarbete med organisationen Svenska Bin som innebär att Coops 3,4 miljoner medlemmar kan växla in sina medlemspoäng och adoptera bin. Pengarna går till att sätta ut bisamhällen på bivänliga platser runt om i landet. Bisamhällena sköts av professionella biodlare.
– Vi möjliggör för våra medlemmar att bli bi-ambassadörer. Alla kan växla in sina poäng mot bin. Utöver det kommer vi att fortsätta verka för ekologisk produktion som gynnar biologisk mångfald och uppdatera våra riktlinjer för att ytterliga stötta pollinatörerna. Detta är ett viktigt initiativ för oss i livsmedelskedjan, säger Louise König, hållbarhetschef på Coop.

Enkäten genomfördes av marknadsundersökningsföretaget Novus i maj 2016. 1054 personer besvarade webbenkäten. Målgruppen är den svenska allmänheten 18-79 år.

Ladda ner hela rapporten BiHappy

 

Global rapport om ekosystemtjänster

FN:s globala plattform för biologisk mångfald och ekosystemtjänster, IPBES, publicerade i februari 2016 en rapport. Författarna visar på ett mer gediget sätt än någon tidigare gjort att det behövs stora insatser för att vända den negativa utvecklingen för världens bin och andra pollinerande arter.

IPBES lyfter fram att ekosystemtjänster är en förutsättning för vår välfärd och konstaterar att matproduktion till ett årligt värde av nära 2 000 miljarder kronor är direkt beroende av pollinering. Äpplen, kakao och kaffe är exempel på livsmedel som berörs. Samtidigt riskerar 40 procent av världens bin, fjärilar och andra arter som pollinerar att dö ut, vilket skulle få allvarliga konsekvenser för livsmedelsförsörjningen.

Från nyhetsbrevet Aktuell Hållbarhet

Läs hela rapporten på ipbes.net

Läs artikel i tidningen Nature