År 2019 delade nätverket Pollinera Sverige ut utmärkelsen Året Pollinatör till fröföretaget Pratensis i Småland.
Mottagaren av Årets Pollinatör 2019, biologen Inger Runeson, startade företaget Pratensis tillsammans med sin man Mats 2005.
– Fler och fler vill anlägga en äng för att gynna olika insekter, säger Inger. Och särskilt senaste året har vi sett en ordentlig ökning.
På gården Råsgård i södra Småland, som varit i släktens ägo i nio generationer, odlar Inger och Mats runt 100 olika arter av ängsväxter. Fröerna varierar i storlek, form och mognadstid och kräver mycket handarbete för skörd och rensning.
Pratensis har bidragit till flera lyckade ängssatsningar runt om i Sverige och har på uppdrag av länsstyrelser odlat upp värdväxter för sällsynta insekter och även odlat fram hotade arter som mosippa och klockgentiana.
Motiveringen till utmärkelsen lyder:
”Utifrån sitt djupa intresse för botanik har Inger och Mats Runesson på företaget Pratensis spelat en mycket betydelsefull roll i den svenska ängens renässans. Med gedigen kunskap och ihärdigt arbete har de utfört en pionjärinsats inom svensk fröodling och skapat en fröbank av arter som hör hemma i den svenska floran. Deras arbete har gjort det möjligt för alla som vill att anlägga en äng med svenska ängsarter.”
Pratensis är latin och betyder ”växa på äng”. Läs mer om Pratensis.
——————————-
Juryn till Årets Pollinatör 2019 bestod av:
Isak Isaksson, Naturskyddsföreningen
Moa Pettersson, Biologiska mångfaldens dag
Helena Elmquist, Odling i Balans / LRF
Ola Jennersten, WWF
Jenny Henriksson, Mångfald på Slätten / Jordbruksverket
Övriga nominerade var Uppsala Linneanska trädgårdar, Vägkantsprojektet med Ebba Werner, Petter Haldén, naturvårdsrådgivare på Hushållningssällskapet och Hidinge gård i Närke.
Mottagaren ska ha arbetat systematiskt och medvetet för att förbättra livsbetingelser för pollinerande insekter.
Mottagaren av Årets Pollinatör 2019, biologen Inger Runeson, startade företaget Pratensis tillsammans med sin man Mats 2005.
– Fler och fler vill anlägga en äng för att gynna olika insekter, säger Inger. Och särskilt senaste året har vi sett en ordentlig ökning.
På gården Råsgård i södra Småland, som varit i släktens ägo i nio generationer, odlar Inger och Mats runt 100 olika arter av ängsväxter. Fröerna varierar i storlek, form och mognadstid och kräver mycket handarbete för skörd och rensning.
Pratensis har bidragit till flera lyckade ängssatsningar runt om i Sverige och har på uppdrag av länsstyrelser odlat upp värdväxter för sällsynta insekter och även odlat fram hotade arter som mosippa och klockgentiana.
Motiveringen till utmärkelsen lyder:
”Utifrån sitt djupa intresse för botanik har Inger och Mats Runesson på företaget Pratensis spelat en mycket betydelsefull roll i den svenska ängens renässans. Med gedigen kunskap och ihärdigt arbete har de utfört en pionjärinsats inom svensk fröodling och skapat en fröbank av arter som hör hemma i den svenska floran. Deras arbete har gjort det möjligt för alla som vill att anlägga en äng med svenska ängsarter.”
Pratensis är latin och betyder ”växa på äng”. Läs mer om Pratensis.
——————————-
Juryn till Årets Pollinatör 2019 bestod av:
Isak Isaksson, Naturskyddsföreningen
Moa Pettersson, Biologiska mångfaldens dag
Helena Elmquist, Odling i Balans / LRF
Ola Jennersten, WWF
Jenny Henriksson, Mångfald på Slätten / Jordbruksverket
Övriga nominerade var Uppsala Linneanska trädgårdar, Vägkantsprojektet med Ebba Werner, Petter Haldén, naturvårdsrådgivare på Hushållningssällskapet och Hidinge gård i Närke.
——————————-
2018 valdes bonden Niclas Malm på försöksgården Glyttinge i Östergötland
——————————-
Fakta om gräsmattor och ängar:
– I Sverige är 52 procent av de urbana gröna ytorna gräsmattor.
– Malmö, Uppsala och Göteborg har i drygt 16 procent gräsmatta. Ängsliknande marker bidrar med ytterligare drygt 3 procent och om man räknar med gräsplaner och liknande idrottsanläggningar, så täcker gräsmarkerna mer än en femtedel av markytan i de tre tätorterna.
– Landets kommuner spenderar varje år drygt åtta miljarder kronor på klippning och annan omvårdnad av de 2 600 kvadratkilometer gräsmark som finns i våra städer. Att sköta ängsliknande gräsmattor kostar ungefär hälften så mycket.
– Städernas välansade gräsmattor är ett problem för den biologiska mångfalden. De gräsmattor som dominerar i städernas parker och runt flerbostadshus består vanligtvis av en handfull arter, som rödsvingel, rödven och engelskt rajgräs.
——————————-
Läs mer om hur ängar kan bidra med mångfald:
Sveriges Natur: Stadsängar bättre än gräsmattor
LAWN-projektet – gräsmattan som kulturellt och ekologiskt fenomen
——————————-
Fakta om gräsmattor och ängar:
– I Sverige är 52 procent av de urbana gröna ytorna gräsmattor.
– Malmö, Uppsala och Göteborg har i drygt 16 procent gräsmatta. Ängsliknande marker bidrar med ytterligare drygt 3 procent och om man räknar med gräsplaner och liknande idrottsanläggningar, så täcker gräsmarkerna mer än en femtedel av markytan i de tre tätorterna.
– Landets kommuner spenderar varje år drygt åtta miljarder kronor på klippning och annan omvårdnad av de 2 600 kvadratkilometer gräsmark som finns i våra städer. Att sköta ängsliknande gräsmattor kostar ungefär hälften så mycket.
– Städernas välansade gräsmattor är ett problem för den biologiska mångfalden. De gräsmattor som dominerar i städernas parker och runt flerbostadshus består vanligtvis av en handfull arter, som rödsvingel, rödven och engelskt rajgräs.
——————————-
Läs mer om hur ängar kan bidra med mångfald:
Sveriges Natur: Stadsängar bättre än gräsmattor
LAWN-projektet – gräsmattan som kulturellt och ekologiskt fenomen
