I första avsnittet berättar vi varför vi grundade Pollinera Sverige – och varför vi är så fixerade vid ogräs … Som mycket kompetent sidekick har vi stekelexperten Niklas Johansson från SLU Artdatabanken.
I avsnitten efter träffar vi bland andra Lena Granefelt Lisen Sundgren som gjort Ogräsbibel med oss, journalisten Erik Hansson från Rikare trädgård, äppelodlarna John Taylor och Jan Flemming Jensen, kocken Elvira Lindqvist, forskaren Maj Rundlöf, naturvägledaren Simon Lundin, illustratören Aron Landahl och förläggaren Josefin Svenske.
Alla avsnitt hittar du på plattformar där poddar finns.
Pollinera Sverige ger upprättelse åt de mest hatade och baktalade växterna – ogräsen. Vi vill utmana normen för vad en trädgård ska vara och hur det ska se ut i våra parker och utomhusmiljöer.
22 maj – 2 juni 2024 visades utställningen Ogräsbibel på Rosendals trädgård på Djurgården.
I Ogräsbibel lyfter vi fram vilda lågstatusväxter och visar deras värde för de pollinerande insekterna och för oss själva.
Det finns egentligen inga speciella ogräs. Alla växtarter kan bli ogräs om de växer på fel plats. De är helt enkelt växter som finns där människor inte upplever dem som önskvärda. Många så kallade ogräs är viktiga källor till mat för pollinerande insekter som fjärilar, bin, blomflugor och skalbaggar.
Oönskat ogräs eller kulturväxt? Ogräsen är först på plats att erövra störd eller uppodlad mark – som växtrikets första insatsstyrka i naturen intar de raskt varje ledig markyta. I lagom mängd kan vissa av dessa arter vara både vackra och nyttiga. En art kan alltså både vara ett oönskat ogräs och en odlad kulturväxt beroende på var den växer. Ogräsväxter kan också förhindra att odlade växter blir uppätna genom att locka skadedjurens nyttiga fiender till trädgården. Nyttodjur som nyckelpigor och blomflugslarver hjälper till att hålla bladlössen i schack, medan jagande jordlöpare trivs bland lite ogräs. ”Att växa som ogräs” används ofta nedsättande, men tänk istället kraftfull, företagsam och full av obändig livskraft!
Lotta Fabricius, Anna Lind Lewin, Lena Granefelt och Lisen Sundgren har tillsammans skapat Ogräsbibel.
Ogräsbibel – en mångfaldspredikan,är ett samarbete med fotografen Lena Granefelt och Lisen Sundgren, expert på ätbara vilda växter. Fakta om pollinatörernas koppling till växterna: Niklas Johansson på SLU Artdatabanken.
Ogräsbibel lanserades under Pollineringsveckan 2024.
Vad är ett ogräs? I Sverige finns några hundra arter vars plantor kan anses uppträda som ogräs i trädgårdar och odlingar. Det är runt tio procent av vår vilda ört- och gräsflora. I äldre tider användes ordet gräs rent allmänt för örtartade växter. Ogräs betydde alltså ”oört”, ett ord som också finns i danskans ”ukrudt” och tyskans ”unkraut”. Ogräsbibel innehåller 25 ogräs som på ett eller annat sätt är viktiga för pollinerande insekter som maskros, kirskål, brännässla, fibbla, klöver, mjölke, plister, kardborre, löktrav och hundkäx.
——————–
En enkät* om ogräs bland Plantagens kunder visar att intresset för att bidra till en bra miljö för pollinatörer är stort, men att kunskap saknas om vilka växter de behöver.
Hela 94 procent vet att vilda växter är viktiga för pollinerande insekter och 68 procent vill ha mer kunskap om hur man skapar en trädgård för pollinatörer och andra nyttodjur.
Nästan 60 procent ser det som en självklarhet att lämna vilda växter till pollinatörerna.
Samtidigt toppar kirskål listan – nära 80 procent anser att den är ett ogräs, följt av maskros, nässla och tistel. Alla dessa är viktiga födo- eller värdväxter för pollinerande insekter.
17 procent lägger hälften av sin tid i trädgården på att rensa ogräs.
80 procent rensar för hand, 11 procent använder ogräsbekämpningsmedel, 12 procent rensar inte ogräs alls.
När det gäller gräsmattan anser 72 procent att det gott kan få finnas lite klöver och andra växter där, medan 9 procent vill att den ska se ut som en golfgreen. Nära 17 procent har gärna långt gräs och blommor i sin gräsmatta.
Pollinera Sverige och Plantagen har sedan 2019 samarbetat för att sprida kunskap om växter som gynnar pollinatörer.
18– 26 maj 2024 rullade Pollineringsveckan för sjunde året. Här lyfter vi pollinatörernas viktiga arbete tillsammans! Alla kan bidra.
Under Pollineringsveckan anordnar föreningar, företag, skolor, muséer, bibliotek och många andra runt om i hela Sverige olika aktiviter som sprider kunskap om pollinerande insekter och de växter som de är beroende av och samspelar med.
Det här gör Pollinera Sverige: I Göteborg finns utställningen SURR i Botaniska trädgården maj- september. Deras spännande program kan man ta del av på botaniska.se
En version av utställningen SURR finns på Garnisonen i Stockholm hos Bee Urban 22 maj- 1 september.
Vi gav ut boken Ogräsbibel- en mångfaldspredikan och ställde ut Lena Granefelts foton på ogräs på Rosendals trädgård i Stockholm.
Med de minsta som målgrupp har vi skapat boken SURR – vem är det som pollinerar tillsammans med Aron Landahl och Rabén & Sjögren.
Spetsa också öronen efter snack om ogräs och pollinering – vår podd Älska ogräs publicerar 10 avsnitt maj- september.
Pollineringsveckan lanserades 2018 av grundarna bakom Pollinera Sverige, Anna Lind Lewin och Lotta Fabricius Kristiansen.
Vi sätter fokus på pollinering och biologisk mångfald!
I våra trädgårdar pågår ett ständigt sorterande – fina växter ska in, fula ska ut. Men vad är det egentligen som skiljer dem åt?
Vår enkelspåriga syn på växter är ett hot mot den biologiska mångfalden. Vi behöver lära oss att älska så kallade ogräs och skapa levande platser som välkomnar många arter.
Vad är en trädgård? En plats för rekreation och samvaro, en plats för att odla mat eller nyttiga och vackra växter. Näring och skönhet. Många av de så kallade ogräsen kan ge oss både det ena och det andra. Ändå får de inte vara med!
Trots det ökande odlingsintresset är idealbilden av trädgården på många håll ett prydligt sällskapsrum inrett med soffor, kök och grillar. En plats att tukta och städa, helst belagd med betongplattor eller trädäck. Så långt ifrån natur man kan komma.
Det finns också en övergripande enighet om att goda grannar och hederligt folk bekämpar maskrosor och klipper gräsmattan ända ut till asfalten. Så vi lägger stor möda på att gräva upp och rensa bort ogräsväxter och sedan köra dem till återvinning eller bränna dem. En ohållbar verksamhet som skapar överkonsumtion och slöseri. Och som tar så mycket av vår fritid!
Växternas biologiska funktioner har kommit i skymundan i takt med att kunskapen om naturens kretslopp, ekologiska system och biologiska mångfald har minskat. Det är många som är beroende av mångfalden – insekter, fåglar, groddjur och vilt. Och vi behöver dem! Utan dem, ingen som håller efter skadedjur, ingen pollinering av odlade växter som bär och frukt.
Pollinera Sverige vill bidra till att förändra normen för vad en trädgård ska vara och öka intresset för de växter som naturligt finns i vår närhet, alla de vilda som kallas ogräs.
—————-
Hjälp till att förändra normen! Ta bilder på dina bästa ogräs, dina faunadepåer och högar med kvistar. Lägg upp i sociala medier och tagga med #älskaogräs, så hjälps vi åt att förändra bilden.
Hur vi behandlar växter och jord har stor inverkan på miljön. I Sverige finns 2,6 miljoner trädgårdsenheter. Den totala arealen motsvarar ytan för hela Blekinge. Det uppskattas också att sammantaget 6,6 miljoner av Sveriges invånare har tillgång till odlingsmöjligheter. Nära 50 procent av trädgårdarnas yta upptas av gräsmatta, medan lite mer än 10 procent kategoriseras som vildvuxet.
Ur Fritidsodlingens omfattning i Sverige av Lise-Lotte Björkman Fritids Odlingens Riksorganisation, FOR 2012
——————
Pollinera Sverige har lanserat Pollineringsveckan för sätta fokus på de pollinerande insekterna, och vikten av biologisk mångfald. Veckan infaller i sluta av maj varje år.
——————
Lista på ogräs som älskas av pollinatörer: Baldersbrå Brännässla Cikoria Fibblor Färgkulla Häckvicker Hundkex Kamomill Kardborre Kirskål Knölklocka Kungsmynta Kråkvicker Maskros Pipdån, toppdån, hampdån Rallaros Renfana Rödplister/Vitplister Röllika Sommargyllen Svalört Svartkämpe Tusensköna Tussilago Vitklöver, rödklöver Åkerviol Åkervädd
Pollinera Sverige satsar stort på att sprida kunskap kring pollinering och biologisk mångfald. Under 2022 fick 5000 barn i mellanstadieklasser och naturskolor chansen att lära sig mer om pollinatörer och de växter som de behöver genom inspirationsmaterialet SURR i skolan.
Beställ ditt eget ex (så långt vårt lager räcker) genom att mejla anna@pollinerasverige.se
Ange namn, skola och adress samt önskat antal.
SURR i skolan är utvecklat i samarbete med SLU Artdatabanken, som står för faktagranskning och Plantagen, som står för ängsfröer som blåklocka, vallmo och prästkrage. De har också stöttat utvecklingen av Pollineringsskolan som ingår. Materialet innehåller totalt en inspirerande handledning, en A2 affisch med med olika humlor, bin, skalbaggar, flugor och fjärilar, en guide till 10 inhemska ängsväxter som älskas av pollinerande insekter, Pollineringsskolan, Kunskapsvandringen och tidningen Paradis för pollinatörer. Samt en praktisk tygkasse för förvaring. SURR i skolan distribueras under våren till 100-talet skolor i hela Sverige.
Alla elever i deltagande klasser kommer, med stöd från Plantagen, också att få fröer med ängsblommor att så samt ett eget exemplar av Pollineringsskolan och den lilla guiden med viktiga inhemska ängsväxter.
Pollineringsveckan lanserades 2018 av Pollinera Sverige för att sätta fokus på biologisk mångfald, pollinerande insekter och artrikedom. Sedan dess firas den varje år i slutet av maj genom olika aktiviteter och arrangemang i hela landet. I år infaller den 18–26 maj.
Under veckan satsar man över hela landet på att berätta om pollinatörer, viktiga växter och biologisk mångfald. Tagga dina insatser med #pollineringsveckan!
I samarbete med fotografen Lena Granefelt, skribenten Bella Linde och trädgårdsmagasinet Rum Ute har Pollinera Sverige tagit fram tidningen Paradis för pollinatörer om levande trädgårdar, blommande ängar, fruktträd och bärbuskar som gynnar pollinatörerna.
I tidningen finns intervjuer med Ola Jennersten på WWF, humleforskaren Lina Herbertsson, Stina Weststrand på Göteborgs Botaniska, fröföretaget Pratensis, illustratören Aron Landahl samt äppelodlaren och cidermakaren John Taylor.
Pollinera Sverige lanserade veckan 2018 och sedan dess har intresset för pollineringsfrågan vuxit för varje år. Pollineringsveckan infaller i år 15–23 maj och engagerar en rad olika aktörer:
Länsstyrelsen Västernorrland bjuder under Pollineringsveckan på ett program med fyra inspirationsföreläsningar på temat pollinatörer och biologisk mångfald.
Föreläsningarna sänds digitalt och hålls kl 18-19:
Måndag 17 maj: Pollinerare, vilka är de och hur kan vi gynna dem? Ola Jennersten, seniorexpert inom biologisk mångfald hos WWF samt naturfotograf och författare.
Tisdag 18 maj: Invasiva arter, ett hot mot den biologisk mångfalden? Stina Welander, Länsstyrelsen Västernorrland, och Linda Backlund, Länsstyrelsen Västerbotten.
Onsdag: 19 maj: Biologisk mångfald i villaträdgården. Karin Sandberg, naturvårdshandläggare vid Länsstyrelsen Västmanland.
Torsdag 20 maj: Biologisk mångfald i grönsaksodlingen. Kirsten Jensen, rådgivare för yrkesodling hos Länsstyrelsen Västra Götaland.
Habo kommun vid Vätterns västra strand anordnar tävling och belönar de som gynnar vilda pollinatörer.
Habo kommun vill uppmuntra folk att vara med och gynna vilda pollinatörer och visa hur de är livsavgörande för våra ekosystemtjänster och den biologiska mångfalden.
Karlstad visar vägen: Så ska Sveriges städer blomma!
Det är Klimatklubben Karlstad, Värmlands Fältbiologer och Naturskyddsföreningen Värmland som ligger bakom idén om att Karlstadsborna ska hjälpa pollinatörer. Invånarna uppmanas anlägga ängar, plantera blommor (exempelvis akleja, lavendel, solhatt, stjärnflocka) i krukor, på tak och i trädgårdar och planera in syréner, lindar, äppelträd och kaprifol och kryddväxter.
Plantagen sprider kunskap i sina butiker och på nätet.
Plantagen och Pollinera Sverige har tagit fram en växtguide som exponeras på stora skyltar i Plantagens butiker i Sverige, Norge och Finland. Skyltarna visar pedagogiskt vilka växter, träd, buskar, blommor och örter som är mest gynnsamma och ger bäst föda till pollinerande insekter.
Guiden Pollineringsskolan finns nu också tillgänglig på Plantagens hemsida.
Hela Skåne Blommar växer och blir Hela Sverige Blommar.
I Skåne är drygt 275 lantbrukare anslutna och har sått totalt 500 fotbollsplaner.
Tre forskningsprojekt på SLU och Lunds universitet att följa blomningen och göra eftersökningar på dess effekter, vi kommer även att själva göra en mindre inventering av vilka pollinatörer vi kan se i blomsterremsorna. De Hushållningssällskap som är med i projektet driver sitt projekt i sitt område. Alla med samma koncept under namnet Hela Sverige Blommar från Skåne till Norrbotten. Projektet samarbetar med sponsorer som finansierar fröerna, medan Hushållningssällskapen samordnar och projektleder samt håller kontakten med lantbrukarna och förmedlar fröerna. I Skåne och några andra sällskap använder man sig av maskinstationer för att så kant zonerna medan man i andra län låter lantbrukarna själva ordna sådden.
Pollineringsveckan firas på Kivik och Stenshuvud 15–23 maj.
Pollineringsveckan firas för första gången i Kivik. Lokala företag, föreningar och organisationer engagerar sig i att sprida kunskap om pollinerande insekter, viktiga växter och positiva insatser för biologisk mångfald.
Utställningen SURR! landar i Kungsträdgården och på Kiviks Musteri under Pollineringsveckan.
Pollinera Sverige har under året arbetat tillsammans med Lena Granefelt och Bella Linde för att sprida inspiration och kunskap om pollinering till folk med intresse för odling och trädgård. Resultatet är tidningen Paradis för pollinatörer och utställningen SURR! Många viktiga pollinatörer fångats på bild, och genom att utställningen visas utomhus i Kungsträdgården och på Kiviks Musteri blir den tillgänglig för många. Läs mer här.
Svenskt Sigill berättar vad som görs på Svenskt Sigill-gårdar för att öka den biologiska mångfalden.
Över 1000 Svenskt Sigill-bönder genomför åtgärder för att öka antalet humlor, bin, och andra insekter i jordbrukslandskapen. Bönderna kan välja från en lista – för att säkerställa att rätt åtgärder görs på rätt plats. Totalt handlar det om tusentals åtgärder som genomförs varje år.
Exempel på åtgärder:
Så blommande remsor vid åkern, vilket är bra för både fåglar och insekter.
Plantera eller lämna blommande och bärande träd och buskar som ger mat till både pollinerande insekter och fåglar.
Skapa boplatser åt pollinerare genom att anlägga sandhögar, lämna död ved i solen och bygga insektshotell.
Vänta med att slå gräset så att blommorna hinner slå ut.
Södertälje kommun har temaår om pollinering.
I samverkan med Tom Tit, Torekällberget och Naturskolan riktar man sig till barn och unga. På odlingsplattformen sodertalje.se/odla finns tips på hur alla kan hjälpa till och vad kommunen själva gör.
Vid stationsplan i Södertälje finns en ängsmatta som fungerar som en informationskampanj om ängar och biologisk mångfald.
Har du idéer inför nästa år? Kontakta oss gärna så kan vi surra om hur vi tillsammans kan sprida kunskap om pollinatörerna i framtiden.
PIONJÄRPROJEKT PÅ ÖSTERLEN: Stenshuvuds nationalpark och Kiviks Musteri – som är nära grannar – slog sig våren 2021 samman för att öka den biologiska mångfalden i sin närmiljö. Initiativet till projektet har tagits av Pollinera Sverige.
– Området vi befinner oss i är unikt på många sätt. Vi vill tillsammans arbeta för att bevara artrikedom och mångfald och speciellt fokusera på att skapa gynnsamma förhållanden för alla bin, humlor och andra nyttodjur i vårt område, berättar Jan Flemming Jensen som är odlingschef på Kiviks musteri.
I nationalparken och på naturum satsar man under kommande säsong stort på att sprida kunskap om vilda bin och deras behov av föda och bostäder. – Genom att Kiviks Musteri med sin äppelodling och musteri är ett besöksmål i direkt anslutning till nationalparken kan vi tillsammans bidra till att besökare får kunskap om både odlad och vild natur. Många besökare här i området vandrar mellan våra enheter, berättar Simon Lundin, biolog och guide på naturum Stenshuvud.
Aktörerna har tre gemensamma mål: att bygga upp ett långsiktigt lokalt samarbete för mångfald, skapa plats för forskning, testodlingar och miljöfrämjande insatser, samt att inspirera och sprida kunskap till allmänheten. I detta ingår försöksprojekt tillsammans med Sveriges Lantbruksuniversitet i Alnarp och Uppsala och olika samarbeten med forskare vid Lunds universitet. Samarbete sker också med EU-projektet Beespoke, som ska förbättra förutsättningarna för vilda pollinatörer genom insådd av lokala blommande växter. Även Naturskolan Österlen kommer att vara engagerade i projektet.
På naturum Stenshuvud satsar man på boplatser för pollinatörer under våren och på Kiviks Musteri påbörjas anläggningen av en mångfaldsträdgård i odlingarna. – Här ska vi inspirera besökare och visa hur man med enkla medel kan bidra till större mångfald i sin egen trädgård eller odlingsyta, berättar Jan Flemming Jensen.
Blommande växter hela sommarsäsongen är till exempel avgörande för bin och humlor. – I våra odlingar har vi sedan länge samarbete med SLU i Alnarp och det pågår försök att så in olika växter för att undersöka hur öka andelen nyttodjur kan öka, berättar Jan Flemming Jensen.
Pollinera Sverige är en plattform för utveckling, samverkan, kunskapsspridning som startades 2017 av Anna Lind Lewin och Lotta Fabricius Kristiansen. Genom samarbete bygger vi ett starkt nätverk där olika aktörer kan dra nytta av varandras arbete och kanaler. Projektet får bland annat stöd från Jordbruksverket.
Pollineringsveckan 2021 hålls i hela landet mellan 15–23 maj.
Pollinering för alla! Nu kan både vuxna och barn lära sig hur blommor och bin funkar. Vår Pollineringsskola beskriver lättfattligt och bildrikt det fantastiska samarbetet mellan växterna och de pollinerande insekterna.
Till Pollineringsskolan har vi gjort en Kunskapsvandring om bin och pollinering som man kan sätta upp ute i naturen och använda som lärande lek.
Båda dessa kommer även att distribueras på finska, norska och svenska via vår samarbetspartner Plantagen.
