Längtar du efter värme, blommor och surr av humlor och bin?
Pollinera Sveriges affischer blommar inomhus och sprider viktig kunskap om svenska pollinatörer.
Finns som affischer 30×40 cm med 7 motiv eller som brevkort med kuvert i 8 olika motiv.
Illustrationer av Aron Landahl.
Beställ på Honungsrikets online-butik
År 2019 delade nätverket Pollinera Sverige ut utmärkelsen Året Pollinatör till fröföretaget Pratensis i Småland.
Mottagaren av Årets Pollinatör 2019, biologen Inger Runeson, startade företaget Pratensis tillsammans med sin man Mats 2005.
– Fler och fler vill anlägga en äng för att gynna olika insekter, säger Inger. Och särskilt senaste året har vi sett en ordentlig ökning.
På gården Råsgård i södra Småland, som varit i släktens ägo i nio generationer, odlar Inger och Mats runt 100 olika arter av ängsväxter. Fröerna varierar i storlek, form och mognadstid och kräver mycket handarbete för skörd och rensning.
Pratensis har bidragit till flera lyckade ängssatsningar runt om i Sverige och har på uppdrag av länsstyrelser odlat upp värdväxter för sällsynta insekter och även odlat fram hotade arter som mosippa och klockgentiana.
Motiveringen till utmärkelsen lyder:
”Utifrån sitt djupa intresse för botanik har Inger och Mats Runesson på företaget Pratensis spelat en mycket betydelsefull roll i den svenska ängens renässans. Med gedigen kunskap och ihärdigt arbete har de utfört en pionjärinsats inom svensk fröodling och skapat en fröbank av arter som hör hemma i den svenska floran. Deras arbete har gjort det möjligt för alla som vill att anlägga en äng med svenska ängsarter.”
Pratensis är latin och betyder ”växa på äng”. Läs mer om Pratensis.
——————————-
Juryn till Årets Pollinatör 2019 bestod av:
Isak Isaksson, Naturskyddsföreningen
Moa Pettersson, Biologiska mångfaldens dag
Helena Elmquist, Odling i Balans / LRF
Ola Jennersten, WWF
Jenny Henriksson, Mångfald på Slätten / Jordbruksverket
Övriga nominerade var Uppsala Linneanska trädgårdar, Vägkantsprojektet med Ebba Werner, Petter Haldén, naturvårdsrådgivare på Hushållningssällskapet och Hidinge gård i Närke.
Mottagaren ska ha arbetat systematiskt och medvetet för att förbättra livsbetingelser för pollinerande insekter.
Mottagaren av Årets Pollinatör 2019, biologen Inger Runeson, startade företaget Pratensis tillsammans med sin man Mats 2005.
– Fler och fler vill anlägga en äng för att gynna olika insekter, säger Inger. Och särskilt senaste året har vi sett en ordentlig ökning.
På gården Råsgård i södra Småland, som varit i släktens ägo i nio generationer, odlar Inger och Mats runt 100 olika arter av ängsväxter. Fröerna varierar i storlek, form och mognadstid och kräver mycket handarbete för skörd och rensning.
Pratensis har bidragit till flera lyckade ängssatsningar runt om i Sverige och har på uppdrag av länsstyrelser odlat upp värdväxter för sällsynta insekter och även odlat fram hotade arter som mosippa och klockgentiana.
Motiveringen till utmärkelsen lyder:
”Utifrån sitt djupa intresse för botanik har Inger och Mats Runesson på företaget Pratensis spelat en mycket betydelsefull roll i den svenska ängens renässans. Med gedigen kunskap och ihärdigt arbete har de utfört en pionjärinsats inom svensk fröodling och skapat en fröbank av arter som hör hemma i den svenska floran. Deras arbete har gjort det möjligt för alla som vill att anlägga en äng med svenska ängsarter.”
Pratensis är latin och betyder ”växa på äng”. Läs mer om Pratensis.
——————————-
Juryn till Årets Pollinatör 2019 bestod av:
Isak Isaksson, Naturskyddsföreningen
Moa Pettersson, Biologiska mångfaldens dag
Helena Elmquist, Odling i Balans / LRF
Ola Jennersten, WWF
Jenny Henriksson, Mångfald på Slätten / Jordbruksverket
Övriga nominerade var Uppsala Linneanska trädgårdar, Vägkantsprojektet med Ebba Werner, Petter Haldén, naturvårdsrådgivare på Hushållningssällskapet och Hidinge gård i Närke.
——————————-
2018 valdes bonden Niclas Malm på försöksgården Glyttinge i Östergötland
——————————-
Fakta om gräsmattor och ängar:
– I Sverige är 52 procent av de urbana gröna ytorna gräsmattor.
– Malmö, Uppsala och Göteborg har i drygt 16 procent gräsmatta. Ängsliknande marker bidrar med ytterligare drygt 3 procent och om man räknar med gräsplaner och liknande idrottsanläggningar, så täcker gräsmarkerna mer än en femtedel av markytan i de tre tätorterna.
– Landets kommuner spenderar varje år drygt åtta miljarder kronor på klippning och annan omvårdnad av de 2 600 kvadratkilometer gräsmark som finns i våra städer. Att sköta ängsliknande gräsmattor kostar ungefär hälften så mycket.
– Städernas välansade gräsmattor är ett problem för den biologiska mångfalden. De gräsmattor som dominerar i städernas parker och runt flerbostadshus består vanligtvis av en handfull arter, som rödsvingel, rödven och engelskt rajgräs.
——————————-
Läs mer om hur ängar kan bidra med mångfald:
Sveriges Natur: Stadsängar bättre än gräsmattor
LAWN-projektet – gräsmattan som kulturellt och ekologiskt fenomen
——————————-
Fakta om gräsmattor och ängar:
– I Sverige är 52 procent av de urbana gröna ytorna gräsmattor.
– Malmö, Uppsala och Göteborg har i drygt 16 procent gräsmatta. Ängsliknande marker bidrar med ytterligare drygt 3 procent och om man räknar med gräsplaner och liknande idrottsanläggningar, så täcker gräsmarkerna mer än en femtedel av markytan i de tre tätorterna.
– Landets kommuner spenderar varje år drygt åtta miljarder kronor på klippning och annan omvårdnad av de 2 600 kvadratkilometer gräsmark som finns i våra städer. Att sköta ängsliknande gräsmattor kostar ungefär hälften så mycket.
– Städernas välansade gräsmattor är ett problem för den biologiska mångfalden. De gräsmattor som dominerar i städernas parker och runt flerbostadshus består vanligtvis av en handfull arter, som rödsvingel, rödven och engelskt rajgräs.
——————————-
Läs mer om hur ängar kan bidra med mångfald:
Sveriges Natur: Stadsängar bättre än gräsmattor
LAWN-projektet – gräsmattan som kulturellt och ekologiskt fenomen
Matbristen är ett stort problem för bina. Här kommer ett tips ur boken Gerillaslöjd aom hur du enkelt gör en fröbomb som blir en blomsterbuffé för hungriga bin.
Samla dina vänner och fröbomba – ett roligt och enkelt sätt att fira Pollineringsveckan i maj!
Recept ur boken Gerillaslöjd av Frida Arnqvist Engström och fotografen Anders Engström.
Du behöver:
till 10 fröbomber
½ dl blandade fröer från vilda blommor
2 dl torkad kompost eller näringsrik jord
3 dl lera
Gör så här:
Blanda dina fröer med komposten eller jorden, tillsätt leran och knåda ihop. Finmald och silad lera används med fördel, men lite grövre i klump fungerar också. Häll på en aning vatten medan du rör om. Rulla i handflatan till bollar ungefär i golfbollsstorlek. Låt bollarna torka i solen något så att de håller ihop.
Ta med dig bollarna ut, ett tips om du vill förvara dem separat är att använda en tom äggkartong. Placera ut bollarna där det finns jord och där du tycker att det saknas blommande växter, men var noga med att inte kasta på privat mark eller mark som ska brukas. Välj gärna industritomter, refuger eller oanvända mellanrum i samhället. Låt regnet och solen göra resten.
